Gästskribent: Legoland

När varje förslag presenteras för sig kan stilen verka unik, men vid närmare granskning framstäder i själva veket är ett tydligt mönster. Efter de svarta skyskraporna kommer här samma gästskribent tillbaka med en ny trendspaning om en aktuell ariktekturstil.

Legoland

Att stilar inom arkitektur kommer och går är inget nytt och det skapar på sikt en mångfasseterad stadsbild. Men är stilen alltför spektakulär och används för mycket kan det bli fel. De svarta höghusen har snabbt vuxit upp i Stockholm som sorgliga utropstecken och arkitektbyråernas New York-referenser har blivit så många att det är pinsamt. Ska alla byggnader sticka ut, och dessutom på samma sätt kommer de istället att skymma varandra. En tydlig trend just nu är hus som liknar klossar, eller kanske legobitar.

Kommer inspirationen från Legoland?

Gärdet
Vid Frihamnen rivs nu Stims kontorshus för att ersättas av en ny byggnad av det mer spektakulära slaget. Huset kommer garanterat att ändra Gärdets stadsbild med sina böljande former och terrassboxar.

Det är den danska arkitektbyrån BIG som skapat huset, som för att harmonisera med nationalstadsparken öppnar sig mot Gärdet och Djurgården. Husets terrasser ska enligt presentationen ”kläs i grönska för att sudda ut gränserna mellan park och bostadskvarter”.

Den högsta punkten blir tio våningar, medan de lägsta punkterna i hörnet av Sandhamnsgatan och Lindarängsvägen blir fem våningar höga. I huset blir det 140 bostäder i varierande storlek, ett centrum (notera att det inte kallas galleria), en restaurang i entréplan samt förskola.

Det kanske är dags för nyskapande arkitektur i Stockholm och platsen lämpar sig väl för en profilbyggnad. Vi får hoppas att verkligheten lever upp till visionerna, för en gång skull. Frågan är hur unik klossarkitekturen kommer vara i framtiden. Projektet har redan kallats för legohus, och det är ett epitet som passar för många planerade byggnader i Stockholm.



Skraporna i Hjorthagen
Hjorthagen i närheten av BIGs legobygge på Gärdet har blivit lite av en lekstuga för arkitekter. Här finns det många höghusplaner och alla ska bli unika med sin speciella arkitektur.

Stockholmsfyren ska ersätta Gasklocka 4 från 1932 och skulle först bli 170 meter hög, 50 meter i diameter och rymma drygt 500 lägenheter.

Synpunkterna var många och verkligheten kom ikapp visionerna. Röken från Värtaverket skulle bli ett problem om huset var 170 meter högt. När huset kapades med 30 meter till 45 våningar och 140 meter godkände länsstyrelsen skrapan eftersom ”byggnaden inte ska orsaka någon påtaglig skada för Nationalstadsparken”. Dock orsaka skada alltså, får man förmoda.



Arkitekturen blir naturligtvis ett legoliknande torn med slitsar för ljusinsläppets skull som också ger utsikt in i den egna lägenheten.


Nästa spektakulär skyskrapa i området föreslås bli 43 våningar hög. Det är fastighetsbolaget Humlegården som vill bygga ikonbyggnaden Bremen Tower, fyra stora klossar staplade på varandra på Tegeluddsvägen. Kanske är det Duplo, stora legobitar för små barn, som inspirerat till bygget.

I bottendelen ska det vara tio våningar kontor. I resten av huset ska det finnas restauranger, skybar, gym och bostadsrätter. Bostadsrätter måste det vara, annars går det inte att förvekliga ett projekt av den här typen, enligt Humlegården. Det blir alltså ett dyrt bygge.

Att huset är så pass spektakulärt tror Humlegården kommer att locka turister till Stockholm. Avsikten är enligt egen utsago att skapa en turistattraktion av rang. Man kan ju fundera på vilka ikonbyggnaden egentligen är till för, stockholmare eller turister på tillfälligt besök.

Hittills har en förstudie gjorts. Om och när projektet blir verklighet är långt ifrån klart.

Hårda bullerregler och restriktioner har tidigare hindrat bygge av bostäder i närheten av industriområden som Värtahamnen. Men det hoppas man kunna lösa, men inte genom att minska bullret utan genom att ta bort reglerna. Regler som skapades för att skydda människor från en skadlig miljö.



Norra Tornen
Först kallades de Tors Torn, sen Helix och Innovationen. Nu kallas de båda höghusen vid Torsplan för Norra Tornen. Utseendet har precis som namnet varierat men nu är det den klossliknande arkitekturen som gäller. Fasadmaterialet ska vara räfflad betong.

Det är den nederländska arkitektbyrån OMA som tillsammans med Oscar properties bygger husen som ska ha öppna offentliga ytor på de lägre våningsplanen och ett spektakulärt boende i form av 195 lägenheter högre upp i husen.

Norra Tornen ska enligt visionen bli ”två byggnader, vars funktion till stor del blir att fylla stockholmarnas liv med variation och nya intryck”. Arkitektur och materiel kommer nog att ge intryck av både lego och diktatur där de från söder kommer att sticka upp bakom slottet som två kaninöron.

Byggstarten beräknas till 2015.





Skruvad skrapa på Kungsholmen (som aldrig blev av)
På ett befintligt parkeringshus på Kungsholmen föreslogs omkring 2007 ett drygt 100 meter högt bostadshus. Byggnaden skulle komplettera DN-skrapan, Svenska Dagbladets hus och det kluster av höga byggnader som finns i området. Av bilderna att döma skulle det skruvade tornet få en arkitektur liknande ett legotorn. Det kanske var där trenden med lego tog sin början.

Projektet drevs tillsammans med den förra fastighetsägaren Niam AB men har inte levt vidare.



Rudinskrapan
Socialdemokraten Tomas Rudin (S) ville också vara med och bygga lego och drev frågan om ett spektakulärt torn för studenter. Först var tanken att tornet skulle stå vid KTH på Östermalm men exploateringsnämnden sa nej till den föreslagna byggnaden till förmån för ett mer konventionellt hus.

Rudin drev tillsammans med byggherren förslaget vidare och ville placera det 25 våningar höga tornet på Södermalm i stället. Valet föll på området mellan Södersjukhuset och de bågformade husen i Tanto. En detalj som inte undersöktes tillräckligt var vem som ägde marken. Tomten visade sig tillhöra Bostadsrättföreningen Tanto, inte kommunen, och projektet avstannade igen.

Tomas Rudin har nu lämnat politiken och arbetar som konsult på PR-byrån Prime.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0