Gasklocka 4 - Ett hotat industriminne
En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm. Den ska rivas och ersättas med ett 140 meter högt bostadshus med 45 våningar i det som nu kallas Norra Djurgårdsstaden. Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. De synpunkterna har också framförts av Stockholm Skyline. Gasklockorna i tegel är ritade av arkitekten Ferdinand Boberg och ska få vara kvar med ny verksamhet. Men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara.
Gasklocka 4 och Gasklocka 3, Januari 2014
I skymningarna brukar en berguv sätta sig högst upp på gasklockan.
Ferdinand Bobergs gasklockor, Januari 2014
Illustration av det nya området med en volymstudie av den nya skyskrapan.
Bild: Stockholms Stad
Nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden, Januari 2014
Kritiken mot det nya bostadshusets höjd har mest handlat om hur det påverkar Nationalstadsparken men byggnaden kommer att få en mycket större inverkan på Stockholms stadsbild än vad många förstår. Som bilderna nedan visar syns Gasklocka 4 från många olika platser i Stockholm och den nya skyskrapan kommer att göra det ännu mer. Somliga tycker att det är bra eftersom de vill att alla nya hus ska sticka ut, synas, vara märkesbyggnader och landmärken. Helst allt på en gång. Men med det tankesättet kommer Stockholm snart vara en stad där märkesbyggnaderna skymmer varandra.
Utsikt från Mosebacketerassen, Januari 2014
Utsikt från Observatorielunden, Januari 2014
Utsikt från Frejgatan, Januari 2014
Länsstyrelsen sa i sitt yttrande i december 2013 ja till det nya bostadshuset. Länsstyrelsen ägnar mycket av sitt yttrande åt att beskriva att de anser att det inte utgör någon "påtaglig skada" att det nya huset syns från Nationalstadsparken. Gasklockans eget värde nämns inte med ett ord trots att hela området är blåklassat av Stockholms Stadsmuseum.
När en ny skyskrapa byggs i någon av Stockholms stadsdelar brukar finansborgarrådet Sten Nordin säga att det ger stadsdelen karaktär. Att en plats har karaktär innebär att den har ett kännetecken, något speciellt för just den platsen. Om det är skyskrapor överallt är det inget som ger karaktär. Här är det istället den gamla industrimiljön med gasklockorna som ger platsen dess karaktär.
Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.
Kommer den nya skyskrapan att sätta Stockholm på kartan? Kanske, men knappast på det sätt politikerna vill. Den kommer alltid att jämföras med Turning Torso i Malmö och betraktas som ett sätt av Stockholm att försöka hävda sig mot en mindre stad. Det kommer bara att mötas av ironiska leenden och man blir inte unik genom att kopiera andra.
Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.
Vad kan man använda den gamla metallglasklockan till då? Skulle den vara möjlig att bygga om till något funktionellt?
I så fall gillar jag tanken att den skulle kunna få stå kvar och att man bygger det nya bostadshuset bredvid. Nytt och gammalt.
Bilderna i inlägg tycker jag dock är förledande. Det är skarpa utsnitt som inte alls representerar uppfattningen man får med blotta ögat från respektive plats.
Är outsinligt trött på hur alla sidor i stadsbyggnadsdebatten använder manipulerade bilder för att stödja sin egna tes. Det gjordes av staden inför Nya Slussen. Det gjordes av motståndarna av Nya Slussen. Det görs här. Tröttsamt – inte minst eftersom de används som argument.
Hej Stagne,
Industriminnen brukar finnas för sin egen skull, inte för att användas till något annat. Men visst, ett industrihistoriskt museum känns ju ganska naturligt. Ett förslag på ett nytt rymdcenter finns också. http://www.direktpress.se/ostermalmsnytt/Arkiv/Artiklar/2013/05/Gor-gasklockorna-till-ett-rymdcenter/
Är det utsiktsbilderna du syftar på? Ja, de är beskurna för att visa horisontvyn. Det var den jag tog kort på. De är också något färgförstärkta eftersom kameran ger gråaktiga bilder i mulet väder. Men bilderna är inte manipulerade på något annat sätt.
Jag tycker nog att industriminnen av den här digniteten måste ges nya funktioner. Av kostnadsskäl. Och för att staden annars bara blir ett museum. Och det finns stor potential. I exempelvis Norrköpings gamla industrilandskap har detta gjorts på ett smart och bra sätt – där finns nu både universitet och kulturorienterade verksamheter som samverkar fint med den gamla miljön.
Ja, jag menar utsiktsbilderna. I jämförelse med andra exempel så är de inte alls lika vilseledande och falska, men fortfarande är de missledande. Vill man visa ett problem med en bild så behöver bilden försöka representera intrycket man får av blotta ögat.
Du har en poäng i att det vore bättre med ny verksamhet i Gasklocka 4 istället för att låta den stå oanvänd. Det skulle också öka chansen att den bevarades på sikt. Men om staden driver igenom sina planer så kommer den inte att finnas kvar över huvud taget.
Hej, vem är du som driver denna utmärkta blogg? Jag hade gärna velat komma i kontakt med dig. Hör av dig på min mailadress!
Med vänlig hälsning,
Caroline
Kolla in den här panoramabilden från insidan av Gasklocka 4. Tufft!
http://www.elmuseum.se/panorama/panorama.html?pano=gasklocka4_1.xml
Riv eländet. Maken till anskrämligare byggnad får man leta efter.En styggelse.
Att skapa ett publikattraktivt innehåll i Gasklocka 4, vilket måste anses vara ett krav för att den skall ha någon form av nytta för andra än gasklockans omedelbara grannar kommer att föra med sig krav på tillfartsvägar (för buss- och bilburna) och sedan parkeringsytor (för bussar och bilar), och detta i ett bostadsområde som redan nu bestämst sig för att ha så lite fordonstrafik som möjligt.
Det nya innehållet i Bobergs klockor kommer att kräva samma sak men detta har man planerat för.
Plåtklockor finns kanske på andra platser i landet som också kan tjäna som historiska monument?
Hej Tord E,
Det finns en liknande gasklocka i Göteborg men den är också rivningshotad.
Bygg om den till en inglasat tropisk växthus / orangeriet / simhall med Sveriges högsta/längsta vattenrutschbana. Bygg skyskrapor utanför tullarna bevara historiska delar av vår stad. Bostäder som sticker ut i historiska stadsdelar är en skam för turist guiden. Dela upp den 90m höga byggnaden i två/tre byggnader om 30 meter var, som är i samma stil runda och liknar den pågående Torsplan skrapan.
hej1 riv inte bygg om det istället gör något intressant museum utställningar restaurang musik teater etc kultur...john bevegård.
