Bevara Stockholm

Det senaste tio åren har mängder med hus rivits i Stockholm, varav minst 50 haft ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Andra har varit relativt nya och i bra skick. I fallet med Lindgården tilläts byggnaden förfalla trots att det fanns avtal som krävde att den skulle rustas upp. Rivningsvågen har också nått villakvarteren där det är ekonomiskt lönsamt för byggbolag att köpa och riva villor för att istället bygga flerbostadshus.

Oavsett det kulturhistoriska värdet innebär det alltid en stor miljöpåverkan i form av resursanvändning och avfall att riva funktionsdugliga hus för att istället bygga nya. Årligen uppstår ca 9,4 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i Sverige och drygt 8 procent av det är farligt avfall. Det innebär (exklusive gruvavfall) att byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige och för en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Om Stockholm ska fortsätta att vara en av de ledande miljöstäderna i Europa måste rivningsvågen upphöra.

Nedan finns ett litet urval av alla de byggnader som rivits i Stockholm de senaste åren.

Under tidigare decennier var det vanligt att skicka vykort från både kända och okända platser. Gamla vykort brukar ses som ett tidsdokument, något som beskriver den tid de gjordes i. Även om det numera skickas färre vykort än tidigare är det fortfarande vanligt att människor på semester gör det. Därför kommer här en sommarhälsning i form av ett Stockholmsvykort som beskriver staden så som den ser ut i vår tid. Mellan 2005 och 2015 revs 128 byggnader i Stockholm. Av dessa var ett 50-tal blå- eller grönklassade.

... och rivningarna fortsätter.