Ersta Sjukhus

Att det inte är politiskt korrekt att protestera mot utbyggnader av sjukhus lärdes vi oss i samband med planerna för St:Görans Sjukhus. Det fick också komikern och författaren Jonas Gardell lära sig när han twittrade kritik mot utbyggnaden av Ersta Sjukhus. Han fick ta emot en våg av kritik. Men sannolikt var Jonas Gardell mer påläst om vad planerna innebar än de som reflexmässigt kritiserade honom.


Ersta Sjukhus sett från Folkungagatan, Maj 2015

Planerna innebär i korthet att den nuvarande psykiatriska kliniken mot Folkungagatan och Ersta trappor rivs och ersättas med en ny sjukhusbyggnad i åtta våningar. Hit ska sjukhusets huvudentré flyttas från Fjällgatan. Den psykiatriska kliniken är gulklassad av Stadsmuseet. Den nya byggnaden kommer att täcka i stort sett hela den nuvarande sjukhusparken. Vid Erstagatan ska också en del av den befintliga bebyggelsen rivas och hotell eller studentbostäder byggas istället. Ett underjordiskt garage ingår också i förslaget och nya affärslokaler mot Folkungagatan.

Sedan Jonas Gardell twittrade sin kritik och efter att synpunkter kommit in under samrådet har planerna ändrats. Den enda förändring som kommer av kritiken är att den föreslagna höjden på den nya sjukhusbyggnaden har minskats från nio till åtta våningar. Däremot har planområdet utökats och omfattar nu även sjukhusets huvudbyggnad och entrébyggnad mot Fjällgatan.


Planområdet under samrådet (vänster) och under granskningen (höger). Bilderna kommer från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling respektive granskningshandling.


Föreslagen ny byggnad vid Folkungagatan. Bild från Stadsbyggnadskontorets granskningshandling.


Vy från Folkungagatan längs Erstagatan, Maj 2015 och samma vy med föreslagen ny sjukhusbyggnad till vänster och studentbostäder / hotell till höger.


Vy från Folkungagatan, Maj 2015. Ny sjukhusbyggnad och Lilla Ersta sett från Folkungagatan. Den högra bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. Notera att en av våningarna har plockats bort i det nu gällande planförslaget. Vyn finns inte med i granskningshandlingarna.


Psykiatriska kliniken vid Lilla Erstagatan och Ersta trappor, Maj 2015 och samma plats med föreslagen ny sjukhusbyggnad.

Att detaljplaneförslaget ger utrymme för alternativ mellan studentboende och hotell är mycket märkligt. Det verkar helt klart som att detaljplaneförslaget inte är färdigarbetat. Det är också många frågar om utseende som hänvisas till kommande bygglov. Som planerna pressenterats nu passar de nya byggnaderna inte alls in i den befintliga miljön. Det blir ytterligare en stor låda, likt Waterfront, Station city eller det föreslagna Nobelcentret.

Eftersom den nya byggnaden är en sjukhusbyggnad ska insynen begränsas. Det planeras ske med folierat glas, persienner eller gardiner. Det är naturligt att minska insyn i en sjukhusbyggnad men det innebär också att den trots sina stora glasfönster kommer ge ett slutet intryck.

Mot Folkungagatan ska det öppnas upp för publika lokaler i bottenvåningen på Sjuksköterskehemmet. Byggnaden är från 1930 och är grönklassad av Stadsmuseet. Byggnaden är mycket välbevarad med en tydligt markerad skifferklädd sockelvåning. Butikslokalerna motiveras med att de "skapar ett tryggare och mer levande stadsrum". Det är alltså Folkungagatan på Södermalm vi pratar om. En gata där nästan vartenda hus har lokaler i bottenvåningen. På andra sidan gatan finns flera affärer och restauranger. Om inte det räcker för att skapa ett tryggt och levande stadsrum vad är det då som krävs? Också den nuvarande huvudentrén mot Fjällgatan ska få nya större glaspartier i bottenvåningen som ska ge en öppnare karaktär och skapa möjlighet för till exempel café eller restaurang. Entrébyggnaden är från 1962 och ritades av Anders Tengbom. Den är gulklassad av Stadsmuseet och att ändra fasaden skulle ur ett kulturhistoriskt perspektiv inte göra lika stor skada här som i Sjuksköterskehemmet. Men alldeles i närheten finns redan flera restauranger och caféer. Hur många behövs på samma plats?

Det är tydligt att politiker och tjänstemän har en överdriven tro på publika lokalers trygghetsskapande effekt. Medborgarplatsen är full av publika lokaler men det är också en av Stockholms mest våldsdrabbade platser, just av den anledningen.


Ersta Sjukhus huvudentre vid Fjällgatan, Maj 2015

Den nuvarande sjukhusparken försvinner nästan helt. Kvar bli bara två små innergårdar. Parken ersätts av att terrasser på huvudbyggnaden glasas in och blir till s.k. "trädgårdsrum". Trägårdsrum brukar vara olika åtskilda delar i en trädgård men här får ordet en ny innebörd. Det som i praktiken avses är en inglasad terrass med växter. Enligt min uppfattning är det en tam ersättning för en förlorad sjukhuspark. Stadsbyggnadskontoret tänker sig också att Stigbergsparken bredvid Folkungagatan ska fungera som "ny sjukhuspark". I planhandlingarna skrivs "ny sjukhuspark" just så, med citattecken. Vad menas med det? Att en allmän park utanför planområdet ska ersätta den försvunna sjukhusparken, fast ändå inte?


Karta från granskningshandlingen över befintlig och planerad bebyggelse.

Ersta sjukhus ligger är högt beläget och Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att riksintressanta värden som fronten mot vattnet och stadssiluetten påverkas negativt framförallt från Beckholmen och angränsande vatten. Från övriga håll "bedöms förändringen bli marginell". Det är i de här vattnen Djurgårdsbåtarna färdas, bla med mängder av turister. Att Stockholms utseende är viktigt ur turistsynpunkt ska inte underskattas. Det märks inte minst utanför sjukhusets huvudentré på Fjällgatan där turistbussarna står på rad.


Fotomontage hämtad från granskningshandlingarna, vy mot det planerade sjukhuset och student- och hotellbyggnaden från Beckholmen.

Att ett sjukhus byggs om och ändras efter nya förutsättningar är både naturligt och nödvändigt för att kunna bedriva en bra sjukvård över tid. Men det är helt uppenbart att de föreslagna ändringarna och den föreslagna byggnadsvolymen är alldeles för omfattande för platsen. Sidoverksamhet som studentboende eller hotell behöver inte heller ligga i direkt anslutning till sjukhusverksamheten utan kan med fördel placeras på en lämpligare plats, tex Hagastaden eller Norra Djurgårdsstaden. Där skulle Stockholms Stad kunna bidra med en lämplig tomt och på så sätt stötta Ersta Diakonis verksamhet.

I Stadsbyggnadskontorets planhandlingar påpekas ofta att platsen för Ersta sjukhus är kulturhistoriskt värdefull och känslig. Också "Ersta diakonis verksamhet har stora kulturhistoriska värden och verksamheten representerar en kontinuerlig vårdhistoria från 1860-talet fram tills idag." Att verksamheten pågått länge och byggnaderna anpassats tidigare används här för att motivera den föreslagna planen. I Slakthusområdet har den pågående livsmedelshanteringen också en lång historia och ett kulturhistoriskt värde men där väljer Stadsbyggnadskontoret att bortse från det. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret väljer att använda de kulturhistoriska värden som stödjer deras agenda men bortser från samma argument när de motsäger en exploatering.


Snart presenteras Slussenrapporten

Slussen är alltid aktuell men de senaste veckorna har debatten varit extra intensiv. Anledningen är att den slutrapport som en expertgrupp arbetat med sedan i november snart ska presenteras. Expertgruppen tillsattes i November 2014 av den nya styrande majoriteten i Stockholms Stad för att göra en genomlysning av projektet.

Gruppen fick en lång lista på punkter som skulle granskas, bla funktionalitet i Nya Slussen och projektets ekonomi men också nuvarande Slussens tekniska status och möjligheten att renovera den.

Politikerna lovade innan valet att en öppen genomlysning skulle genomföras. Expertgruppen har fått kritik för att de inte berättat något om sitt arbete och vad de kommit fram till hittills. Deras arbete har varit allt annat än öppet. Det har däremot jag förståelse för. Oavsett vad gruppen kommer fram till kommer deras slutsats att kritiseras från något håll. Om de under arbetets gång skulle berätta åt vilket håll det lutade så skulle de vara tvungna att förklara och försvara sina slutsatser innan arbetet var avslutat. Med tanke på att gruppen haft kort tid på sig att gå igenom ett så omfattande projekt så måste de ägna tiden åt sin uppgift och inte åt att debattera.

Vad staden och dess tjänstemän räknar med för resultat är tydligt, ett godkännande att fortsätta projektet som planerat. Officiellt har allt arbete vid Slussen avstannat, utom ledningsdragningar och andra nödvändiga åtgärder. Men det är tydligt att mer omfattande arbete pågår. Stora grupper av byggnadsarbetare rör sig där och nya avspärrningar dyker ständigt upp. Gula gången har spärrats av och blå bodarna har stängts och bommats igen samtidigt som utredningen pågått.

På planken kring Blå bodarna målas med jämna mellanrum slagord kritiska mot Nya Slussen. Men de målats i regel snabbt över. Däremot får vanligt klotter vara kvar. Det är tydligen skillnad på vilken sorts klotter som tillåts. Det är ingen konspirationsteori att det medvetna förfallet av Slussen tillåts fortgå. Det är ett faktum.


Söndag 2015-02-01 klockan 11:05


På eftermiddagen hade slagorden dykt upp igen. Hur länge får de vara kvar den här gången?


Annat klotter får vara kvar betydligt längre än slussenkritiska budskap.

Uppdatering 2015-02-02
Idag presenterades rapporten. Utredarna godkänner Nya Slussen men kommer också med kritik, bla har biltrafiken fått för stor plats och bussarna för dålig framkomlighet. Gruppen konstaterar också att projektet blir 25 % dyrare än vad som sades från början. Slutnotan beräknas nu bli 10 miljarder kronor. Gruppen har i sitt arbete utgått ifrån att bussterminalen i Katarinaberget blir av, något som inte alls är säkert att den blir.

Mer går att läsa här http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-slussen-maste-projekt-med-baklaxor_4303191.svd och här http://www.stockholmskyline.se/2015/02/bevara-slussen-stark-kritik-mot-granskningsgruppens-rapport


Tobaksmonopolets Huvudkontor

Tobaksmonopolets huvudkontor på Södermalm ansågs för bara några år sen ha så högt kulturhistoriskt värde att varken markiser, flaggor eller kylaggregat tilläts på fasaden. Det är därför märkligt att hela huset nu är tänkt att rivas. Men mot de senaste årens stads-byggnadspolitik som sett varje plats som möjlig att exploatera väger kulturvärden lätt.

Tobaksmonopolet är ett kvarter på Södermalm där Svenska Tobaks AB mellan 1917 och 1939 uppförde fabriks- och kontorslokaler för sin verksamhet. Arkitekter var bland andra Ivar Tengbom och Eskil Sundahl. Tillverkningen av tobaksvaror upphörde 1965. Byggnaderna bevarades och har efterhand fått nya funktioner. Idag är större delen av kvarteret kulturminnesskyddat. Enligt Stockholms stadsmuseum är den tidigare industriläggningen i kvarteret Tobaksmonopolet "av synnerligen stort kulturhistoriskt värde".


Byggnaden där Svenska Tobaks AB hade sitt huvudkontor, November 2014

Trots det pågår en hårdhänt exploatering av kvarteret, och mer ska det bli. Nu ska snart det gamla huvudkontoret på Maria Bangata jämnas med marken och kvarterets del som vetter mot Ringvägen bebyggas. Där ska ett höghus med 16-17 våningar byggas flankerat av två sexvåningshus längs Maria Bangata respektive Maria Skolgata.


Volymstudie över de planerade byggnaderna. Bild: Brunnberg & Forshed

Tobaksmonopolets huvudkontor ansågs för bara några år sen ha så högt kulturhistoriskt värde att det innebar speciella regler för de småföretagare som hyrde lokaler i byggnaden. Varken markiser, flaggor eller kylaggregat tilläts på fasaden. En ny ventilationsanläggning på taket byggdes in i koppar och hyresgäster som ville göra installationer av olika slag behövde skapa diskreta lösningar, som innebar merkostnader för dem.

Ivar Tengbom ritade Tobaksmonopolets huvudkontor i funkisstil men lät det utanpåliggande trapphuset mot gården vara en tydlig referens till 1880-talets stenstadsarkitektur. På så sätt knöt han elegant ihop arkitekturstilar från olika epoker.

Hela arkitekturen är mycket genomtänkt och gedigen i sin utformning och materialval, foajéns italienska marmor, styrelserummets intarsiavägg och originalfönstren med sina teakomfattningar.
Trapphuset på huvudkontorets baksida, November 2014



Kv Tobakmonopolets spetsiga del i en vy från Ringvägen, November 2014

Byggnader ”som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt” får inte förvanskas. Det gäller alltså även denna byggnad. Det är därför märkligt att hela huset nu är tänkt att rivas.

Det är sorgligt att ett hus som för bara några år sen ansågs värdefullt nu bara ses som en oexploaterad yta.  En yta som dessutom ska exploateras så hårt att det förändrar omgivningens karaktär totalt. De nya hus som efter en tid blir mest omtyckta är de som smälter in i den befintliga miljön.

Hela exploateringen av Tobaksmonopolet har dessutom delats upp i tre olika planförslag. Bygget av den första delen mot Maria Skolgata och Rosenlundsgatan pågår just nu. Det var tidigare en fin plats med sin klippkant, grönska och varierade bebyggelse innan grävskoporna satte igång. Nu är området på väg att bli högexploaterat och mer privat och slutet än tidigare, samtidigt som kulturhistoriska värden går förlorade. I öppningen mellan de gamla husen mitt på Maria Bangata planeras ytterligare ett bostadshus i en egen detaljplan.

Att exploateringen av kvarteret delats upp i tre olika detaljplaner gör att den totala omdaningen av området har varit svår att överblicka. Att försöka dölja information på det sättet visar att exploatören är medveten om att planen har brister och att man tar i för mycket. Samtidigt är det ett typexempel på den stadsbyggnadspolitik som förts de senaste åren. En politik som ser varje plats som exploaterbar yta, oavsett om det står kulturklassade hus där eller inte.


Den här texten skrevs tillsammans med en släkting.


Kv Linjalen - Konsten att förstöra en gård

För ungefär två år sedan skrev jag om byggplanerna i Rosenlundsparken på Södermalm. Planer som senare lett till kraftiga protester. Ursprungligen skulle det också byggas en bussgata genom parken. Projektet är tätt sammanlänkat med ett planerat bygge av en stor livsmedelsbutik i kvarteret Linjalen alldeles bredvid. Nu blir det ingen bussgata genom Rosenlundsparken men förslaget om ett ICA Kvantum i kvarteret Linjalens garage, ombyggnad av kvarterets gård samt höghus och en bilväg i västra delen av Rosenlundsparken ligger kvar. Den 13 april 2014 gestaltade de boende i området hur stor påverkan förslaget får på deras närmiljö.


De boende markerade med plastband var på gården byggnaderna planeras att stå.
(Klicka på bilderna för större format.)


Kvarteret Linjalen, April 2014 (Klicka på bilden för större format.)

Kvarteret Linjalen byggdes 1969 som en del av miljonprogrammet och den stora gården mellan huskropparna är en av dess stora kvaliteter. Kvarteret har 450 hyreslägenheter och sju förskoleavdelningar med 122 barn som kan leka tryggt på gården. Till kvarteret kommer även andra förskolor och leker och gården är öppen för vem som helst att besöka. Platsen är fridfullare än många av parkerna i närheten. Gården renoverades 2003-2005. Då stod de boende ut med att bo i en byggarbetsplats eftersom de visste att resultatet skulle bli bra. Marken anlades med små kullar för att inbjuda till lek och blommor och körsbärsträd planterades.

Under gården finns idag två nyrenoverade tvättstugor, båda med nio maskiner samt 18 torkställen. De nås med hiss och fungerar enligt de boende utmärkt. Den stora fördelen är att det går att komma till dem "torrskodd", dvs. utan att behöva klä på sig och gå ut. I källaren finns också låst cykelförvaring och garage.

Men just här ska alltså en jättestor ICA-butik anläggas, trots att det redan finns gott om både stora och små livsmedelsbutiker i närheten. Vid Medborgarplatsen finns t.ex. en stor affär i SF-biografens gamla lokaler. Om en stor butik byggs måste det som idag finns i utrymmet flyttas och planen är att flytta upp det på gården. Tvättstugor och cykelparkering ska byggas i små hus på de öppna ytorna på gården och garaget kommer att försvinna. På andra håll byggs nya underjordiska garage för att få bort parkerade bilar från gatorna men här väljer politikerna att göra precis tvärt om.

För en stor butik som ICA Kvantum krävs det en stor ventilationsanläggning. Den kommer att få en ljudnivå enligt normerna för industrianläggningar och även den kommer att ligga på gården. Det är inte acceptabelt i ett bostadsområde och det hjälper inte att dölja anläggningen i ett orangeri. Jag undrar om det överhuvudtaget har gjorts en miljökonsekvensutredning. Förutom bullret från ventilationsanläggningen kommer också trafiken att öka avsevärt av både varutransporter och kunder. På gården ska också hissar ner till butiken byggas.

Nu måste hyresgästerna återigen bo i en byggarbetsplats, men med resultatet att den fina gården förstörs. Med tvättstugor, cykelburar, grovsoprum, hissar och en stor ventilationsanläggning blir det sen inte mycket kvar av gården att vara på.


Kommunala Stockholmshem som äger husen i kvarteret har satt upp en skylt. Det kanske är dags att leva upp till den också.

Hyresgästerna i Linjalen ser gården som en självklar mötesplats där de kan umgås och knyta nya kontakter, unga som gamla. Hyresgäster som är funktionshindrade, barn och de som kommit lite till åren är i stort behov av utevistelse för att öka sin livskvalité. Om planerna att bygga på gården sätts i verket i samband med bygget av en stormarknad, kommer många att isoleras i sina lägenheter under lång tid framöver. Visst, mycket av det som anläggs är till för de boende men allt det finns lättillgängligt redan idag, är nyrenoverat och fungerar mycket bra.

Gårdens träd, kanske alla, måste tas bort. Något positivt eller trygghetsskapande finns inte i de nya planerna. De förstör bara det som gör kvarteret Linjalen till en bra boendemiljö.


Plastbanden på marken markerar var i Rosenlundsparken de nya husen ska stå. (Klicka på bilden gör större format.)


Vänster bild: Gångvägen som ska bli en bilväg.
Höger bild: Inte ens grova sopor som en trasig moped städas längre undan från parken.

När det gäller byggplanerna i Rosenlundsparken kan man tydlig se hur staden arbetar för att få igenom projektet. Det finns inget som helst underhåll av parkens västra del längre. Staden ägnar sig alltså åt ett medvetet förfall som nu gått så långt att de boende själva ser sig tvungna att städa och plocka skräp. En del grova sopor har legat i buskarna i flera år. Är det för att folk ska tycka att det är bättre med lyxbostäder istället?

Även här ska ca 30 träd sågas ner, en del av dem är riktigt stora. Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften. Att träd tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner.

Förskolebaracken som byggdes i parken skulle vara provisorisk och stå i 3 år i väntan på citytunneln. Nu ska förskolan bort men istället byggs det s.k. Parkhuset som blir 31 m högt, 39 meter långt och 12,5-16 m brett. Det huset blir inte provisoriskt. Gångstråket längs parken blir bilväg och fotbollsplanen försvinner.


Ballongerna visar höjden på det planerade parkhuset.

Idag den 24 april ska stadsbyggnadsnämnden godkänna förslagen till detaljplaner och i juni ska kommunfullmäktige fatta beslut. Det är inte för sent att tänka om.


Den här texten skrevs tillsammans med en boende i ett av Linjalens grannkvarter.


Medborgarhuset

Meborgarhuset på Södermalm byggdes 1936 - 1939 och invigdes i december 1939. Arkitekt var Karl Martin Westerberg. Byggnaden består av tre sammankopplade huskroppar på totalt 14 000 kvadratmeter och byggdes för att tillgodose invånarnas behov av samlings- och möteslokaler, bibliotek och bad. Idag finns fortfarande simhallen kvar tillsammans med ett gym, bibliotek, kulturskolan, Debaser med sin konsertlokal och en massa annan verksamhet.


Medborgarhuset, Januari 2014

Huset är slitet och behöver renoveras. Det är inget konstigt med det och det är bra att byggnaden ska renoveras så att den även i fortsättningen kan användas för det den byggdes för. Men mycket av planerna handlar inte bara om renovering utan också om att låta fler kommersiella verksamheter ta plats i huset.

Stockholms Stad har tagit fram två renoveringsalternativ. Dels ett minimialternativ där huset rustas upp, logistik och tillgänglighet förbättras och verksamheten fortsätter ungefär som förut. Konstanden för minimialternativet beräknas till 160 miljoner kronor.

Men det finns också ett sk "utvecklingsalternativ". I det alternativet ska biblioteket flytta från lokalerna i entréplanet ner i källaren vid tunnelbanans nergång där nattklubben Göta Källare ligger idag. Nya entréer till biblioteket ska byggas både vid tunnelbanan och mot Götgatan. En ny huvudentré till huset planeras också mellan trapporna mot Medborgarplatsen, där ingången till badet är idag. Mot Folkungagatan och Söderhallarna ska nya butikslokaler öppnas och huset ska också byggas på med en 300 kvm stor lokal mellan den mittersta och den västra flygeln där en restaurang eller liknande ska ligga. Kostanden landar enligt beräkningarna på 285 miljoner kronor.

Simhallen behöver också renoveras men den kostnaden är inte inkluderad i något av alternativen eftersom idrottsförvaltningen behöver mer tid.


Forsgrenska badet, Januari 2014

Kulturnämnden har gett klartecken för att gå vidare med utvecklingsalternativet. Ett beslut om att genomföra det kan tas redan i höst. Ombyggnationen är då planerad att påbörjas under 2015 och pågå i etapper till 2017.

Byggnaden är blåklassad men det är inget som kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt tänker ta någon hänsyn till. I en tidningsintervju i lokalpressen har borgarrådet sagt att "Medborgarhuset signalerar inte tillgänglighet". Men huset är redan så tillgängligt man kan begära. Stockholmarna har hittat dit sedan 1939. Massor med människor besöker dagligen biblioteket och simhallen och husets övriga aktiviteter. Även om biblioteket och kulturskolan är trångbodda och kan spara utrymme genom att flytta ihop och dela personalutrymmen försvinner den extra ytan till nya butiker. Resonemanget håller helt enkelt inte.

Borgarrådet säger också att de nya kommersiella lokalerna ska "göra området tryggare". Det finns redan ett tjugotal restauranger och caféer i Medborgarhusets absoluta närhet, varav tre i själva Medborgarhuset. Till det kommer en mängd butiker i området. Om inte de gör området tryggt vilken skillnad kan då de nya göra?


Medborgarhuset med restauranger mot Götgatan, Januari 2014

Vad handlar det här om egentligen? Att huset är slitet och verksamheter trångbodda är en sak men en påbyggnad och nya kommersiella lokaler är något annat. När påbyggnaden dessutom ska innehålla en restaurang eller liknande som inte har med Medborgarhusets ordinarie verksamhet att göra börjar vi ana de verkliga motiven. Motivet heter hyresintäkter vilket Sjöstedt inte heller försöker dölja. Men det lindas in i ord som tillgänglighet och trygghet. Här ser politikerna chansen att skapa lokaler som genererar hyresintäkter istället för att ha verksamhet som kostar i de attraktivaste delarna av huset. Jag är övertygad om att det är därför biblioteket enligt förslaget ska flytta ner i källaren. Det låter kanske som en konspirationsteori men den är högst sannolik.


Ingången till biblioteket i Medborgarhuset, Januari 2014

Eftersom det slutgiltiga beslutet ännu inte är taget finns fortfarande chansen för politikerna att besinna sig innan det är försent. Jag hoppas att de gör det så att huset kan renoveras och fortsätta att vara ett hus med kultur- och idrottsaktiviteter istället för att den verksamheten ska trängas ihop med samma sorts kommersiella utbud det redan finns överflöd av i området.


Kolingsborg - Riva för rivandets skull

Kolingsborg är det runda huset mitt i Slussen och byggdes 1953-54. Arkitekt var Arthur von Schmalensee. Fram till mitten av 1970-talet höll Hamnkontoret, Stuvareförbundet och Hamnarbetarfackföreningen till i byggnaden och här fanns personalutrymmen för hamnarbetarna. När de flyttade förvandlades nedre planen till diskotek och de tidigare avlöningskassorna fungerade som diskotekets garderob. Här spelades diskotekscenerna i Staffan Hildebrands film G in 1982. Det senaste åren har en rad olika synth- pop- och andra musikklubbar hållit till i Kolingsborg. Vid flera tillfällen har kön av människor gått långt genom Gula gången. Under slutet av 2013 var det mängder med avskedsevenemang.


Kolingsborg och Gula gången, Januari 2014


Kolingsborg med Gula gången, Januari 2014

Kolingsborg är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum, vilket betyder att byggnaden är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det var något Nya Slussens projektchef inte kände till när han gick ut och sa att Kolingsborg skulle rivas. Men han blev snabbt upplyst om det. Om projektets ansvariga inte känner till en sådan enkel sak, vad mer har de inte koll på? Budget och tidsplan kanske?

Hyresgästerna i Kolingsborg är uppsagda till den 7 januari och byggnaden ska rivas. Det sker för att kunna lägga om trafiken när den östra Slussbron rivs. Den var planerad att rivas sommaren 2014. Men detaljplanen för bussterminalen i Katarinaberget är upphävd av Mark- och Miljödomstolen och Miljö- och Vattendomen (som bl.a. krävs för att kunna riva och bygga i vatten och reglerar hur mycket vatten som får släppas ut från Mälaren) från samma domstol har dragit ut på tiden. Därför skjuts rivningen av Slussbron upp och hyresgästerna i Blå Bodarna som skulle ha lämnat sina lokaler till årsskiftet har fått kontrakten förlängda.
 
Mark- och Miljödomstolens beslut att upphäva detaljplanen för bussterminalen har överklagats av Stockholms Stad men de har begärt anstånd till den 7 mars med att utveckla grunderna för överklagandet. När detaljplanen för Slussen skulle upp i Mark- och Miljööverdomstolen bad de också om anstånd med sitt överklagande. Den gången betalade staden fastighetsbolaget Atrium Ljungberg för att dra tillbaka sin överklagan som fått detaljplanen fälld i lägre instans. Den här gången är det svårare att betala för att få igenom detaljplanen eftersom den upphävdes av formella skäl. Oavsett vilka de olika domstolsutslagen blir kommer det att ta tid innan alla juridiska turer är över.
 
Trots det ska Kolingsborg rivas redan nu. Orsakerna till varför det är så bråttom kan man bara spekulera i. De ansvariga för projektet har meddelat att bygget av Nya Slussen inte kan påbörjas innan projektets båda detaljplaner vunnit laga kraft men riva kan man uppenbarligen göra ändå.


Nytorgsberget - Parken som ska sprängas

HSB Bostad AB har sökt och fått en markanvisning för att bygga ett sexvåningshus med 30 bostadsrätter, förskola, publika lokaler och garage på det som kallas Nytorgsberget i korsningen mellan Skånegatan och Renstiernas gata. Området är klassat som park. Parken säljs till HSB för 49 miljoner kronor och då ingår en rabatt på 6,4 miljoner för "extraordinära grundläggningskostnader", dvs att HSB spränger bort berget.


Nytorgsberget, November 2013

Delar av parken används som lekplats för en förskola medan resten sedan flera år är otillgänglig för allmänheten. Istället för att göra platsen tillgänglig används det som skäl att bebygga den. När parker är tillgängliga brukar istället lågt vistelsevärde eller otrygghet användas som argument. Att det på 1930-talet fanns hus där används också som skäl att bebygga platsen men ingenstans i Exploateringskontorets tjänsteutlåtande nämns hur övrig bebyggelse förtätats sedan dess. De tittar bara på just den här platsen.


Hela området från Nytorget till Vita Bergen är ett område med kulturhistoriskt värde. Detalj ur Stockholms Stadsmuseums klassificeringskarta.

Området har ett stort kulturhistoriskt värde. I tjänsteutlåtandet konstateras att "området är beläget intill ett reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och platsen kräver en hög arkitektonisk kvalitet med utgångspunkt i områdets förutsättningar och kulturhistoriska värde".

Det där med "intill" stämmer inte. Området ingår i en sk värdekärna inom riksintresset Stockholms innerstad och är alltså ett riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap i Miljöbalken. Exploateringskontoret tycker att HSB's förslag uppfyller kravet på att en ny byggnad ska samverka med omgivande bebyggelse och stadslandskapet. När jag ser illustrationer från HSB kan jag bara konstatera att jag inte håller med. Precis bredvid finns moderna hus som tar betydligt större hänsyn till platsens karaktär och historia än det liggande förslaget. Det orangefärgade huset på bilden högst upp till vänster och på illustrationen nedan är byggt 1990.


Illustration från HSB som visar hur de tänkt sig det nya huset.

Grönkompenseringen ska utredas men verkar bli i stort sett obefintlig eftersom den föreslås ske inom andra parker i området och att "läget invid två större parker bedöms kompensera för ianspråktagande av parkmark". De parker som redan finns ska alltså kompensera för att parkmark försvinner. Det räknar inte jag som kompensation. Med bergsskärningar på båda sidor om Renstiernas gata visar platsen idag spår av områdets ursprungliga topografi och det går att föreställa sig hur det såg ut innan gatan sprängdes fram på 1930-talet. Med den föreslagna bebyggelsen försvinner den historiska kopplingen. I somras sprängdes en liknande bergsknalle vid Tobakmonopolet, också det på Södermalm. Den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir allt mer ovanliga.

Det här projektet visar hur den politiska synen på stadens utveckling förändrats. År 2001 sade exploateringskontoret nej till markanvisningen men nu tolv år senare säger de ja. Mark utan hus anses inte längre ha något värde, inte ens om det är en park. Fast det visste vi ju redan. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång.


Glashuset

Det pågår sedan en tid ett hotellbygge på Södermalm och det har under den senaste veckan uppmärksammats i nyhetssändningar. Uppmärksamheten beror på den usla arbetsmiljö de utländska byggnadsarbetarna har, eller snarare boendemiljö eftersom de bor på byggarbetsplatsen. Det var så illa att fackförbundet Byggnads var nära att stoppa arbetet på en gång.

Hotellprojektet har också uppmärksammats i sociala medier och på bloggar men av en annan orsak. Bygget handlar nämligen om att göra hotell av en liten byggnad som heter Glashuset, trots att det redan finns flera stora hotell i närheten. Glashuset var en liten envåningsbyggnad på Wollmar Yxkullsgatan och var tidigare glasgjuteri och verkstad och senare också teaterscen. Hotellplanerna har funnits i ett drygt decennium och redan 2006 åkte Spegelteatern ut.


Glashuset, Mars 2012


Glashuset byggs om till hotell, Oktober 2013

Att det bara var en våning skapade en öppning och variation i gatubilden som nu försvinner. Hotellbygget innebär nämligen att öppningen byggs igen när det nya huset blir ett hotell i sex våningar med glasfasad.

På projektets hemsida kan man läsa att "Fasadgestaltningen på det nya gatuhuset underordnar sig den befintliga portiken, som avgjuten får stå kvar som ett antikvariskt krav för att behålla karaktären på gatumiljön."

Avgjuten? En del av fasaden sparas alltså som en kopia. Naturligtvis borde hela fasaden ha sparats. Jag förstår inte vad arkitekterna tänkte på. Att säga att man följer antikvariska krav blir bara larvigt.



Illustration på det framtida hotellet
Bild: IPOS / In Praise of Shadows Arkitektur AB

Hela hotellprojektet innebär att ytterligare en del av variationen i Stockholm försvinner. Om glasfasaden blir lika glittrande och blank som på reklambilden återstår att se.

Johan Helmich Romans Park

I raden av Stockholms parker som bebyggs har vi nu kommit till Johan Helmich Romans Park på Södermalm. Det är en karaktärsfull liten park vid Högbergsgatan med en storlek på ca 50 x 50 meter. Om den anlagts idag hade den kallats pocketpark. Parken är sluttande med olika terrasser där det finns träd och planteringar. Statyn Efter festen av Bitte Jonason Åkerlund restes i parken 1994.


Statyn Efter festen av Bitte Jonason Åkerlund, fotograferad i maj 2013. (Klicka på bilden för större format.)

Här ska det enligt planerna byggas två hus med drygt 85 lägenheter och nya lokaler för Stadsmissionens verksamhet. Hela parken och området ner till den gamla spårravinen ska bebyggas. Mellan husen ska en trappgränd anläggas för att möjliggöra passage.


De planerade bostadshusen sett från Fatbursparken i en illustration från Stockholms Stads planbeskrivning. (Klicka på bilden för större format.)

Den kompensering som föreslås för den försvunna parken är att park anläggs i närliggande Mariagårstäppan som knyts samman med Fatbursparken. Det ska ske när arbetet med Citybanan är klart. Problemet är bara att de planerna funnits med från början i projektet med Citybanan. Att nu kalla det grönkompensering för bebyggelsen i Johan Helmich Romans Park är därför missvisande. Här räknas dessutom bara på den totala parkytans storlek och inte på det ökade trycket som fler människor i området kommer att innebära. Området har redan förtätats kraftigt de senaste åren och den planerade ombyggnaden av Göta Ark alldeles bredvid kommer också att öka trycket på parkerna, utan grönkompensering. Förutom bostäder kommer det huset framförallt att bli galleria med allt vad det innebär.

Att ta bort parken och de flesta träden vid Högbergsgatan kommer också att försämra luften vid gatan. Trädens lövverk binder partiklar och jämnar ut temperaturen vi extrem väderlek. Vid ombyggnaden av Göta Ark försvinner även träden på den sidan av spårravinen.


Högbergsgatan vid Johan Helmich Romans Park i maj 2013 och enligt en framtidsillustration från Stockholms Stads planbeskrivning. (Klicka på bilderna för större format.)

Men även bortsett från själva parkfrågan är platsen olämplig att bygga på. I en del andra projekt jag skrivit om är min åsikt att man ska tona ner och minska den planerade bebyggelsen. Men här tycker jag att planerna ska skrotas helt och hållet. Ett av de planerade husen kommer att hamna endast åtta meter från ett av husen som finns där idag. Det krävs inte mycket fantasi för att räkna ut vad de innebär i fråga om mörkare lägenheter och ökad insyn. I samrådshandlingarna konstateras också att "även lägenheterna i de nya husen kommer att få insyn i ett antal bostadsrum p g a trånga mått mot huset i väster och mellan de nya husen". Det sägs ofta att man måste räkna med att nya hus byggs i närheten men det finns en gräns för vad människor ska behöva tåla och den gränsen har definitivt passerats vid åtta meter. Det är också märkligt att från början planera in nackdelar i boendemiljön. Då har exploateringsivern gått väl långt.


Johan Helmich Romans Park, maj 2013. (Klicka på bilden för större format)

I planbeskrivningen konstateras att parken är en vacker plats som inte är självklar att bebygga. Men samtidigt är den så klart otrygg. Planket som skärmar av mot Högbergsgatan uppges vara är en av anledningarna till otryggheten. En enkel lösning på det problemet hade varit att ta bort planket. Det är inte särskilt många människor i parken. Det beror till största del på att det faktiskt inte finns några bänkar eller andra sittplatser. Det är helt enkelt svårt att uppehålla sig där. Anledningen till det är sannolikt att inte missbrukare och andra människor med problem inte ska vara där. Men granne med parken ligger Stadsmissionen som bedriver stödverksamhet för missbrukare. Det är naturligtvis en verksamhet som behövs men det ökar inte tryggheten i parken. En otrygg park kommer i så fall att ersättas av ett otryggt boende. Omgivningen är ju densamma. På samma sätt kommer den planerade trappgränden att vara lika otrygg, speciell när det är mörkt.


Vy mot parken sett från trappan i norr i maj 2013 och samma vy i en illustration från Stockholms Stads planbeskrivning. (Klicka på bilderna för större format.)

En av anledningarna som angetts för att bygga i parken är ekonomiska skäl för att finansiera överdäckningen av Citybanans nya tågtunnel och pendeltågstunneln alldeles i närheten. Överdäckningen av Citybanans nya tunnel borde rimligen betalas av det projektet. Överdäckningen av pendeltågen ska minska buller och olycksriskerna. Det borde i sin tur bekostas av Stockholms Läns Landsting. Att minska buller och olycksrisker i sina anläggningar är deras ansvar. Det ska inte betalas av de närboende genom försvunna parker, ökad trängsel och fler bilar.


Ta tillvara Slussens potential

Det enda som diskuteras är hur Slussen blir när den är klar men hur blir det under tiden den byggs? Glöm inte att en nybyggnad av Slussen kommer att ta tid. Närmare 10 år kommer det att ta innan allt är klart. Sju år för själva Slussen och sen ytterligare tre år för alla nya hus.

Om bil och kollektivtrafik i Stockholm har svårt att klara en vanlig vinter hur ska då ett decennium av byggande i ett av stadens viktigaste trafiknav påverka oss? Det kommer att bli åtskilliga år av köer, inställda tunnelbanor och proppfulla extrabussar. Att gå eller cykla mellan Gamla Stan och Södermalm blir svårt under det årtionde bygget pågår oavsett hur resultatet blir när det är klart. Säger alla som är positiva till nya Slussen ja till det också?

En upprustning av den nuvarande Slussen kommer däremot att bli bättre och billigare för alla. Slussen kan göras så fin och funktionsduglig som den en gång var, bara dess potential och dess arkitektur utnyttjas. Vackra räcken, belysning i gångarna, grönska och nya ytskickt skulle göra mycket för utseendet. Blå bodarna skulle kunna få tillbaka sitt takfönster istället för den asfaltskupol som är där nu. Då kommer dagsljuset in.




Blå gången kan rustas upp och bli lika fin som den en gång var.
 

De älskade lokalerna Kolingsborg och Debaser är redan idag fantastiska mötesplatser om det nu är vad som eftersträvas.

Det finns lokaler i blå gången som kan utnyttjas betydligt bättre än idag och en ny galleria behövs verkligen inte på platsen. Området efter blå bodarna på södra sidan om vattnet kan användas som ett torg istället för att bara vara tom. 

Allt detta fanns en gång i tiden men när allt som är fint tas bort, blir bara det tråkiga kvar. Gör det fint ingen istället för att riva. Det är inte den nakna betongen eller klottret vi vill bevara. Det är arkitekturen och funktionen.


Lös de problem som behöver lösas. Om vattenflödet behöver justeras, lös det problemet istället för att bygga fyrkanter framför KF-huset. En plats som inte ens är en del av Slussen. Om det luktar kiss och är nedklottrat, spola rent istället för att spränga ut en bussterminal i Katarinaberget. Betongen vittrar, men lös då det problemet istället för att bygga för den vackra vyn.


Är det så här man löser problemen med vittrande betong?

Betongsegmenten som utgör Slussens stome behöver bytas ut och rekonstrueras. Det kan man göra med ett segment i taget eftersom Slussens konstruktion är gjord för att kunna renoveras. Då kan den mesta av trafiken flyta på som vanligt utan större störningar.

Dagens trafiklösning med sina körfält i skilda plan fungerar. Om den är överdimensionerad så borde några filer bli cyckelbanor avskilda från bilarna med fint utformade staket eller liknande.

Det är idag lätt att gå mellan Södermalm och Gamla Stan med flera möjliga vägar. Men den planerade trappan där det är meningen att folk ska mötas och sitta och dricka kaffe kommer att bli en brant backe när det är snö på den. Tänk på det.

Låt vara att det är dagens sluss är sliten men det kommer nya slussen också att bli om den inte underhålls.


Den här texten skrevs tillsammans med några vänner som insändare till en dagstidning.


Dagens bild

Alldeles i invid Götgatan på Södermalm pågår ett vägarbete. Det ingår som en del i byggnationen av de nya bostäderna i kvarteret Gamen, bakom Skatteskrapan.

Arbetet färdigställer den nya Vartoftagatan på en plats som tidigare var en del av Åsötorget. Samtidigt rustas också Hallandsgatan och Västgötagatan upp. Från början angavs att arbetet skulle vara klart 2012-01-30 men en bit in i februari ändrades datumet till 2012-05-30. Nu när bara några dagar återstår innan maj är slut så har datumet ändrats igen. Nu ska arbetet vara klart 2012-06-30. Den här gången anges också klockslaget 10:00. Tidsplanen har alltså spruckit flera gånger och det ska bli spännande att se om det nya datumet blir det sista.


Dagens bild på ett datum som ändrats flera gånger.

Om det inte går att bygga en ny liten gata utan att bli försenad flera gånger hur ska det då gå med Slussen? Kommer de sju åren det arbetet ska ta att räcka utan förseningar? Förmodligen inte.


Rosenlundsparken

Rosenlundsparken på Södermalm är ytterligare en av Stockholms parker som ska bli mindre pga ny bebyggelse. Nya bostadshus med ca 200 lägenheter planeras i parkens västra del. Det är den mest dramatiska och vilda delen av Rosenlundsparken med stora höjdskillnader, klippor och mycket träd. Fågelsång hörs bland träden. Förutom bostäderna ska också en förskola, garageplatser och ett café inrymmas i husen. Förskolan ska ersätta en befintlig förskola på platsen som ska rivas om planerna genomförs. Den plats där förskolan står idag ska visserligen bli en del av parken men det är inget stort område och det blir platt och inte alls lika varierande i sin utformning som nu.


Rosenlundsparken, April 2012

När kvarteret kring Skrapan i andra änden av parken bebyggdes med ca 750 nya bostäder härom året rustades Rosenlundsparken upp i och med det ökade trycket från de många fler människor en så kraftig exploatering leder till. Tydligen struntade man i den del av parken som nu ska byggas bort. Därför är den sliten och anses vara otrygg. Det ses som ett skäl att bebygga den. Varför inte istället rusta upp den delen av parken också? Nu kommer istället det som blir kvar av parken att slitas av ännu fler människor i ett område som redan är mycket tätbefolkat.


Illustration över den planerade bebyggelsen i parken. (De vita husen.) Bild: Åwl Arkitekter

Jag tror att planerna på att bygga här redan fanns när bostäderna kring Skrapan byggdes. Men genom att presentera ett planerat projekt åt gången istället för allt samtidigt får man folk att svälja en bit i taget och undviker på så sätt massiva protester.


Turerna kring Hornsbruksgatan

I juni 2011 var jag på samrådsmötet om den planerade nybyggnationen på Hornsbruksgatan på Södermalm. Jag var en av några få som inte bodde i kvarteret. Innan mötet började stod några demonstranter utanför med plakat och protesterade. Även inne i lokalen var stämningen upprörd. Det berodde inte bara på ilskan mot byggplanerna utan också på att många kände sig lurade.

Tidigare hade det nämligen varit en workshop, s.k. community planning eller fördjupad medborgardialog, om hur de boende ville förbättra Hornsbrukskatan. I inbjudan och informationen om det mötet framgick det aldrig att det handlade om att bygga nya bostadshus. Det fick deltagarna veta när de var på plats. Trots sina invändningar deltog de i workshopen. Efter community planning hade en "vision" presenterats. Flera av deltagarna tyckte att visionen innehöll väldigt lite av det som de fört fram under community planning. Den genomförda workshopen sades vara helt förutsättningslös men det har senare visat sig att det redan innan fanns ett färdigt förslag. Den vision som presenterades efter comunity planning hade mycket stora likheter med det förslaget.

Den plan som presenterades på samrådet gick i korthet ut på att den nuvarande byggnaden med ingången till tunnelbanan rivs och ersätts med en ny samt två bostadshus med sex våningar. Det här skulle ta en del av Högalidsparken i anspråk och förstöra den bergsskärning som finns mot gatan. Mycket av det som deltagarna i community planning sett som positivt i visionen hade tagits bort. (Så som gata med mycket grönska, shared space, spansk trappa och en utformning av bebyggelsen som skulle undvika privatisering av parken på husens baksida.)


Platsen för den nya bebyggelsen markerad med rött på en bild hämtad från Stadsbyggnadskontorets planförslag som presenterades på samrådsmötet.

Några på samrådsmötet tyckte att det var synd att huset med tunnelbaneentrén skulle rivas eftersom det finns bra möteslokaler för t.ex. föreningar där. Men huset innehåller elände som radon och asbest så att sitta i långa möten där är ohälsosamt. Att passera till och från tunnelbana är däremot ingen fara.

Lite senare samma sommar hade Skönhetsrådet starka invändningar mot förslaget. De vill bevara "mötet mellan den av människohand skapade kvartersstrukturen med sina plansprängda gator och den massiva klippan med sin grönska". De anser också att det dynamiska stadslandskapet med vyerna på kyrkan skulle tonas ner alltför mycket med den nya bebyggelsen. Rådet misstänkte också att projektet kan bli prejudicerande, vilket på sikt skulle kunna få till följd att Högalidsparken blir kringbyggd på alla sidor.

Mot slutet av sommaren 2011 hade också Kulturförvaltningen synpunkter på förslaget. De tyckte att det östra huset inte skulle byggas så att bergskärningen kunde bevaras eftersom den visar platsens ursprungliga topografi och att parken är en bergspark.


Tunnelbanebyggnaden och bergsskärningen vid Hornsbruksgatan fotograferat i Juni 2011.

Tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret tog till sig av kritiken och föreslog till slut att planen skulle skrotas. I tjänsteutlåtandet skrivs att planen skulle få negativa konsekvenser för stadsbilden, kulturmiljön och för allmänhetens tillgång till parken.

Trots det beslutade politikerna från alliansen och Socialdemokraterna i Byggnadsnämnden vid sitt senaste sammanträde nu i mars att planarbetet ska gå vidare. Husen ska bli lägre men bredare än i den ursprungliga planen. Det gör att i stort sett hela Hornsbruksgatans norra del längs parken bebyggs med hus, utom där en trappa upp till parken mellan de nya husen placeras.

På internet har diskussionerna gått heta efter att byggnadsnämnden beslutat att planarbetet ska fortsätta. En politiker har försvarat det med att man inte bygger "i" utan "vid" en park. Men hela området ut till gatan är en del av Högalidsparken. Han har också skrivit i diskussionerna att det här inte blir något prejudikat för att bygga i parker. Det har han helt rätt i, det görs nämligen redan på andra håll i Stockholm.


Bussterminal i Katarinaberget

I samband med att Slussen byggs om ska också bussterminalen flyttas in i Katarinaberget. Projektet med bussterminalen är så tätt sammanlänkat med ombyggnaden av Slussen att det borde ha varit en planprocess och inte två. Ingen av dem går att genomföra utan den andra.


Modell av den planerade bussterminalen som visar hur det kommer att vara utformat inne i berget. På den högra bilden syns utgången mot Katarinavägen.

Den nya bussterminalen kommer att ta flera år att bygga och under byggtiden ska en stor ponton i vattnet användas som terminal för bussarna. Det beror på att man inte börjar med att bygga den nya terminalen utan med att riva den gamla. Pontonen kommer att ligga ännu längre bort från tunnelbanan. Det är visserligen bara en tillfällig lösning men den kommer ändå att användas så länge som fyra till sex år.

Bygget kommer också att medföra stora påfrestningar på området när enorma mängder berg ska sprängas ut och fraktas bort. På berget ovanför finns flera kulturhistoriskt värdefulla och känsliga byggnader, bla Södra Teatern. Det är mycket sannolikt att dessa kommer att skadas av de vibrationer sprängningarna orsakar på samma sätt som skett i Maria Magdalena kyrka i närheten. Där har både kyrkan och kyrkogården skadats vid sprängningarna för Citybanan.

Det är inte bara problemen under byggtiden som upprört många. Flera kritiker påpekar att den nya bussterminalen blir dålig. Det blir stora nivåskillnader och att bygga in den i ett bergrum medför en säkerhetsrisk vid bränder. Utrymningsvägarna går via trappor vilket gör det svårt för dem som har problem att gå. De busspassagerare som kommer till Slussen och inte ska till tunnelbanan måste ta utgången vid Katarinavägen för att komma till stadsbussarna. Det kommer att bli trångt och rörigt där när alla människor ska passera på den smala trottoaren.


Idag är det infart till en bensinstation och ett garage där ingången till bussterminalen ska vara.

Dagens bussterminal har ett bra läge men behöver rustas upp och förbättras, tex med bullerdämpande åtgärder. Den nya terminalen kommer att ligga längre från tunnelbanan och ha ungefär samma kapacitet som den nuvarande, trots att antalet resenärer i framtiden beräknas bli drygt 10 000 fler per dygn än idag.


Bussterminalen vid Slussen, Februari 2012.

Arkitekter som studerat planförslaget påpekar att det bara kommer att vara möjligt att köra in i terminalen från öster, dvs från Nacka-hållet. Vinkeln blir för snäv om man kommer från andra hållet. Det gör att bussterminalen blir skräddarsydd för dagens Nacka-trafik. Vid en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommer behovet av busstrafik från det hållet att minska. Bussförare har också uttryck oro över att behöva backa ut från hållplatserna i terminalen. Att byta ut bussar som går sönder blir också betydligt svårare i den nya bussterminalen. Idag används de s.k. Pelikansvängarna för att köra bussar vid byten. Det är en möjlighet som försvinner med Nya Slussen och den nya bussterminalen.

Ett av de stora problemen jag ser med den plan som presenteras är att den inte är färdig. Det finns alltför många frågor kvar som måste få ett svar. Tex frågan om hur grundvattnet påverkas av projektet. Både under byggtiden och när terminalen är klar måste grundvatten ledas bort. Det finns en stor risk att grundvattnets nivå sjunker i marken ovanför. Det kan skapa sättningar i byggnader i området. Utredning pågår hur ett område långt större än planområdet kommer att påverkas. (Den streckade linjen på bilden nedan.)



Inte heller finansieringen av terminalen, flytten av en stor avloppstunnel eller vart ersättningsbussar för tunnelbanan ska ta vägen är frågor som är färdigutredda.

I Stadsbyggnadskontorets genomförandebeskrivning kan man bl.a. läsa följande två stycken:

"Finansieringen av bussterminalen är inte bara en fråga för staden och diskussioner förs med SL om hur fördelningen kan komma att ske. Vidare diskussioner med SL avseende frågan pågår. Fördelningen av kostnaderna är i dagsläget dock inte klar."

"Den avloppstunnel som genomkorsar planområdet idag och som ska ersättas i nytt läge kommer att projekteras och genomföras parallellt med byggandet av bussterminalen. Avloppstunneln korsar idag under tunnelbanan och ett nytt läge för denna har tagits fram. Byggandet av den nya avloppstunneln under tunnelbanan är en kritisk punkt och på vilket sätt detta ska göras kommer att diskuteras vidare och samrådas tillsammans med SL." 
 
Allt sådant borde ha varit utrett innan planen presenterades. Den är ju helt enkelt inte färdig. Under en utställning som den här är det meningen att allmänheten ska komma med åsikter och synpunkter men här återstår alldeles för mycket för att det ska gå att göra en samlad bedömning av planens konsekvenser. Fram till den 27 februari pågår utställningen i Stadsmuseet vid Slussen.


Striden om Slussen

Med bara dagar kvar till ett beslut om Slussen hårdnar striden. De som är förespråkare för Nya Slussen slåss med näbbar och klor för att övertyga alla om dess förträfflighet. I brist på argument angrips ofta motståndarna i stället för deras argument. De är "gamla" eller "lögnare". De hånfulla kommentarerna är mer regel än undantag. Skrämmande många som säger sig vara positiva till planerna är dåligt pålästa. De vet att något ska göras men inte vad.

Fokus i debatten är hur Slussen ska bli när den är klar men hur blir det under tiden den byggs? Glöm inte bort att en nybyggnad av Slussen kommer att ta lång tid, sju år enligt planeringen.

De senaste åren har tydligt visat att bil- och kollektivtrafik i Stockholm har svårt att klara en vanlig vinter. Hur ska då sju år av byggande i ett viktigt trafiknav påverka oss? Det kommer att bli åtskilliga år av köer, inställda tunnelbanor och proppfulla extrabussar. Att gå och cykla mellan Gamla Stan och Södermalm blir svårt under den långa tid bygget kommer att pågå oavsett hur Slussen blir när den är klar.

Är alla förespråkare lika positiva till det också?

En upprustning av Slussen kommer däremot att bli bättre och billigare för alla. Slussen kan göras lika fin och funktionsduglig som den en gång var, bara dess möjligheter och arkitektur utnyttjas. Mycket av det som var vackert med Slussen har successivt plockats bort. Då är det klart att det som är kvar blir fult, speciellt om det varken underhålls eller städas.

Betongsegmenten som utgör Slussens stomme behöver bytas ut och rekonstrueras. Eftersom Slussen är skapad med tanke på framtida reparationer så är konstruktionen byggd i olika sektioner. Arbetet kan pågå med en eller några sektioner i taget. Då kan det mesta av trafiken flyta på som vanligt utan större störningar.

Dagens trafiklösning med sina körfält i skilda plan fungerar. Om den är överdimensionerad så borde några filer bli cykelbanor avskilda från bilarna. Det skulle ge cyklisterna en mer skyddad och säkrare miljö.

Jag rör mig ofta till fots i olika delar av Stockholm och ofta just vid Slussen. Det är redan idag lätt att gå mellan Södermalm och Gamla Stan. Det är inte svårare än att tex gå från Hötorget till Stureplan.

Den planerade trappan där det är meningen att folk ska mötas och sitta och dricka kaffe kommer att bli en brant backe när det är snö på den. Det är värt att tänka på, speciellt som alla visionsbilder på trappan visar den under vår- eller sommartid.

De invändningar rörande tillgänglighet som förts fram mot trappan bemöts med ett "det kommer att finnas hissar". Vad är det som säger att de hissarna alltid kommer att fungera? Vad är det som säger att de hissarna inte kommer att användas som toaletter? Ingenting. Det kissas offentligt överallt i stan, i parker, i gathörn och i hissarna på Stockholms Central. Det är bara dumt att tro att ingen kommer att göra det här också.

Det behövs inga fler utredningar, debatter och utställningar. Det som behövs är att arbetet med att rusta upp den nuvarande Slussen kommer igång. Slussen behöver inte bevaras precis som den är idag men utveckla nuvarande Slussen och ta tillvara dess potential istället för att skapa något helt nytt som förmodligen inte kommer att bli bra. Det borde ha skett för länge sedan.


Slussen, December 2011

Lilla Blecktornsparken

Det byggs höga hus i Stockholm och ett av argumenten som används för att motivera det är att man då inte behöver bygga på parkmark och i grönområden. Men det byggs i parker och grönområden också, inte bara i slottsparker utan även i de små parkerna. Vad som räknas som parkmark är inte alltid så lätt att veta.

Jag fick tag på ett nummer av lokaltidningen Mitt i Södermalm och där var frågan högst aktuell. Vid Lilla Blecktornsparken på Södermalm ska det byggas ett hus med 17 lägenheter, en förskola och ett garage. I artikeln uttalar sig en projektledare på exploateringskontoret. Enligt henne försvinner "egentligen" ingen parkmark utan en gräsmatta. "Det har upplevts som parkmark för att det inte varit bebyggt." Goddag yxskaft.

Det kom naturligtvis reaktioner på uttalandet och de var inte nådiga. "Det är inte vad det kallas som betyder något, utan att vi vill ha kvar våra parker och grönområden." stod det i en ilsken insändare. En annan konstaterade att "med sådan skamlös arrogans bemöts människors bestörtning och protester".


Platsen där det nya huset ska byggas, September 2011

Eftersom jag själv inte varit just på den plats där huset är planerat att byggas så tog jag mig dit för att bilda mig en egen uppfattning. Den ligger på en liten upphöjning, alldeles bredvid Lilla Blecktornsparken och kallas formellt Stäket 1. Det som slog mig var hur lugn platsen är trots att det inte är långt till starkt trafikerade vägar. Kvarteren runtomkring är byggda på 1920-talet. Husen är lika men ändå varierade både när det gäller färg och form.


Några av 1920-talshusen i kvarteren i området, September 2011

Visst får det plats ett hus på platsen. Det skulle heller inte stå tätare än grannhusen. Men frågan är större än så.

Att bygga ett nytt hus här skulle kraftigt påverka den enhetliga 1920-talsmiljö kvarteren utgör. Kvarteren är representativa för hur storgårdskvarter byggdes under 1920-talet och Stockholms Stadsmuseum har blå- respektive grönklassat dem. Men det bryr sig stadsbyggnadskontoret inte om. Grannarna har överklagat detaljplanen till regeringen.

I ett Stockholm som förtätas och exploateras allt mer har öppna ytor ett egenvärde. Men för den som tycker att ett område som ingen bor på eller tjänar pengar på inte används så är det här outnyttjad mark. Men marken används. Parkbänkarna vittnar om att området utnyttjas när vädret och årstiden så tillåter. Det är ingen tvekan. Det här är parkmark oavsett vad exploateringskontoret väljer att kalla den.


Kvarteret Grimman

Inom en snart framtid kommer omfattande rivningar och nybyggen genomföras i kvarteret Grimman på Södermalm. Det har länge bedrivits vårdverksamhet i kvarteret och den nuvarande verksamheten i kvarteret riktas framförallt till hemlösa eller missbrukare.

Syftet med ombyggnadsplanerna är att bygga över 200 lägenheter, en förskola och ett gruppboende. Men också att öka tryggheten i området. Det sistnämnda förstår jag inte riktigt. Det är knappast den nuvarande bebyggelsen som skapar otrygghet, snarare den verksamhet som bedrivs där. Verksamheten kommer enligt förslaget att minska men inte upphöra helt.


Flygbild över hur kvarteret Grimman ser ut idag med de olika byggnadernas namn markerade. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)

I kvarteret finns flera gamla byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Det är bl.a. Momma Reenstiernas palats från 1670-talet (blåklassat), Gamla Maria sjukhus (grönklassat) och byggnaderna Asylen och Kontorshuset (gulklassade).

Enligt Stadsmuseets klassificering är blå det som används för särskilt kulturhistoriskt viktiga byggnader, sedan kommer grön och gul i fallande ordning.

Det tidigare planförslaget var på samråd våren 2010 och möttes av en hel del kritik, både från boende och flera remissinstanser. De boende ansåg generellt att förslaget var för storskaligt, att gestaltningen inte lämpade sig för platsen och att fler av de äldre husen borde bevaras. Kritiken från de boende gällde framförallt den föreslagna rivningen av Kontorshuset. Även remissinstanserna länsstyrelsen, kulturnämnden, stadsdelsförvaltningen och skönhetsrådet ansåg att färre byggnader borde rivas. Framförallt ansåg remissinstanserna att Gamla Maria Sjukhus borde sparas men också Kontorshuset och hotellhem.

Personligen förstår jag inte varför hotellhem skulle vara värd att spara. Den grå byggnaden är inte särskilt charmig. Men någon av remissinstanserna kanske har specialkunskap i frågan. Det kan också ha att göra med det besvär det innebär att flytta verksamheten. Arbetet med planläggning för ett nytt hotellhem pågår. Däremot borde den låga entrébyggnaden till Gamla Maria Sjukhus absolut sparas. Den visar inte bara på områdets historia utan ger också en positiv variation i stadsbilden. Den är dessutom gulklassad av Stadsmuseet.


Den sparade byggnaden Asylen skulle i det tidigare förslaget bli helt kringbyggd och inklämd av de nya bostadshusen vilket fick en hel del kritik. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


I det nya planförslaget sparas också en del av Kontorshuset men byggnaderna blir fortfarande helt kringbyggda. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


Asylen och Kontorshuset på Maria Prästgårdsgata.


Vänster bild: Baksidan av sjukhusets entrébyggnad. Byggnaden är gulklassad precis som den röda envåningsbyggnaden men ska enligt det nuvarande förslaget inte sparas.

Höger bild: Hotellhem med Kontorshuset och Asylen i bakgrunden.


I det nya förslaget kommer Gamla Maria Sjukhus trots sitt kulturhistoriska värde inte att sparas i sin helhet. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


Vänster bild: Entrébyggnaden och gamla Maria Sjukhus huvudbyggnad.
Höger bild: Momma Reenstiernas palats i förgrunden och gamla Maria Sjukhus huvudbyggnad.

Det nya planförslaget ställdes ut i mars 2011. Generellt var åsikterna om det nya förslaget att det var bättre än det gamla. För den som är konspiratoriskt lagd väcks misstanken att det är ett planerat sätt av Stadsbyggnadskontoret att arbeta på. Först läggs ett förslag fram med så mycket rivningar och ny bebyggelse att alla slår bakut. Sen kommer ett omarbetat förslag med mindre ny bebyggelse som möts av reaktionen "Det är bättre än det förra förslaget". Det var precis så reaktionerna mot de olika förslagen till ombyggnaden av Slussen lät. På så sätt kan ett förslag som inte är bra gå igenom bara för att det är "bättre än det förra".


Hamam och bostäder på Östgötagatan

På Östgötagatan ligger ruinen av en byggnad från 1880. Den användes fram till 2003 som Katarina Västa Vårdgymnasiums gymnastiksal då den förstördes i en brand. Det finns planer på att i byggnaden anlägga ett hamam, ett turkiskt bad. Jag är positiv till de planerna.

Planerna har diskuterats i flera år. För att finansiera bygget vill byggbolaget anlägga tjugo etagelägenheter på taket på den nuvarande byggnaden. Det är jag mycket kritisk mot. Det skulle inte bara påverka den kulturskyddade 1800-talsbyggnadens utseende och karaktär negativt utan också omgivningen på den smala Östgötagatan.

Stadsbyggnadsnämnden godkände planerna i maj 2010. Flera boende i närheten och både Stadsmuseet och Skönhetsrådet har protesterat mot påbyggnaden med lägenheter som de anser vara för stor. Även Länsstyrelsen har sagt nej. Länsstyrelsens beslut har överklagats av byggbolaget och frågan ligger nu hos Förvaltningsrätten.


Den brandskadade 1800-talsbyggnaden på Östgötagatan. Juni 2011


Ny galleria vid Hornstull

Arbetet med en ny galleria har precis börjat vid Hornstull. Området kring tunnelbanan behöver snyggas till och fräschas upp men jag är inte säker på att en ny galleria är den rätta vägen. Östra Södermalm har beskrivits som en vit fläck på shoppingkartan men i Liljeholmen, en tunnelbanestation bort, finns redan en stor galleria och på andra delar av Södermalm finns flera stycken. Behövs verkligen en galleria till?

Fastighetsägaren Bonnier Fastigheter har analyserat vilka som bor i området och intervjuat ett urval av invånarna för att komma fram till vilken profil gallerian ska ha. Den nya gallerian kommer att få en inriktning på mode, livsstil och mat. Men frågan om nya gallerior är känslig. Så känslig att Bonnier Fastigheter inte vill berätta vilka butiker som ska finnas i gallerian. Skälet som anges är att man inte kan kommentera enskilda hyresgäster men jag tror att det också finns en rädsla för kritik om det skulle visa sig att det är de vanliga stora butikskedjorna som kommer att etablera sig i gallerian. Människor är helt enkelt trötta på den likriktning många av Stockholms gallerior visar upp.

Till det positiva med ombyggnaden hör att ett nytt övergångsställe skapas över Långholmsgatan i ett försök att dämpa trafikflödet. Två nya torg ska också skapas. Ett vid Långholmsgatan där parkerings- och taxigatan försvinner och ett på slutet av den smala Horsbruksgatan. Det kan bli bra men det är förändringar som hade kunnat göras utan den nya gallerian.

Till det negativa hör att ett nytt bergrumsgarage ska byggas med infart från Horsbruksgatan, vid det nya torget. Har vi inte lärt oss att biltrafiken ökar om man ger den mer utrymme?

Det nya Horstull beskrivs av politikerna som en "mötesplats". Vad menar de egentligen med ordet "mötesplats". Är det en plats där människor ska stämma möte? I så fall kan vilken plats som helst vara en "mötesplats". Eller är det tänkt att människor som inte känner varandra spontant ska träffas här? Det händer inte. Nej, ordet "mötesplats" har blivit ett mantra som politikerna upprepar så fort något ska byggas. Ett mantra som upprepas i det oändliga precis som "vård, skola och omsorg". En fras som låter bra att säga men som för länge sedan förlorat sin mening.


Hornstull, Maj 2011


De nedre lägenheterna som vetter mot platsen där den nya gallerian ska stå tycks vara utrymda.


Slussen

Ombyggnaden av Slussen är ett av de ca 30 stora byggprojekt som pågår eller planeras i Stockholm. Att Slussen måste byggas om råder det ingen tvekan om. Den stora stötestenen är hur.

Det förra förslaget möttes av ett massivt motstånd där det mesta av  kritiken riktades mot att utsikten från Slussen skulle försvinna. Det nya förslaget som nu presenteras är bättre, men det kan ju inte ha varit särskilt svårt att åstadkomma det.

Hela den nuvarande konstruktionen ersätts av en ny. Trafiken får stor plats vilket gör att Slussen även efter ombyggnaden i första hand kommer att vara en trafikplats. Det är troligen nödvändigt men i utställningen beskrivs de blivande Slussen som en "mötesplats för människor i alla åldrar". Må så vara men det blir en bullrig sådan.

Skeppsbron görs också bredare. På modellen såg motortrafikleden ut att ansluta till Gamla Stan i nuvarande markhöjd men på en av illustrationsbilderna tyckte jag mig se att den skulle gå högre. Det skulle i så fall betyda att en del av husfasaderna döljs av både väg och bilar och det vore inte alls bra.  

Det ska byggas två nya glashus. Ett vid Hilton och det andra i terass ner mot vattnet. De husen tycker jag inte särskilt mycket om. Inte så mycket för att även de kommer att skymma en del utsikt som för att stora smutsiga glasbyggnader kommer att ge ett trist intryck. Det kommer att gå fort för dem att bli smutsiga med tanke på all trafik.

Framför KF-husen och glashuset ska det byggas nya kontorshus. När jag besökte utställningen frågade jag vad de husen egentligen hade med Slussen att göra. Det är ju inte där betongen vittrar sönder. Svaret blev att Stockholms Stad har som mål att förtäta där man kan och då passar man på att samtidigt bygga även här trots att det inte har med själva Slussen att göra.

Något jag däremot tycker är bra med det nya förslaget är den gräsmatta som planeras. Den kommer att göra området trevligare.

Pesonligen kommer jag att sakna Gula gången och Blå gången. Nedgångna och slitna idag men om viljan funnits hade de kunnat vara betydligt trevligare. Jag kommer också att sakna Kolingsborg. Det är en fantasktisk lokal med sina olika våningar.

Värt att notera för den som besöker utställningen är att de bilder som visar hur Slussen ska se ut i framtiden är i färg medan flera av de bilder som visar hur Slussen ser ut idag är svart-vita. Det gör att dagens Slussen framställs som gråare och tristare än den faktiskt är.

Modell över det nya Slussen och Slussen idag.

Modellen visar hur de nya husen ska byggas framför de hus som redan finns.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0