Den nya cykelbron från Slussen strider mot detaljplanen - Arbetet startar ändå
I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro. När den skulle börja byggas protesterade SL som såg säkerhetsrisker med placeringen. Det har gjort att bron flyttas. Trots kritik och att den nya placeringen strider mot detaljplanen för Nya Slussen har arbetet satt igång.
I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro invid Söderströmsbron med tunnelbanespåret mellan Södermalm och Gamla Stan. När Stockholms Stad skulle börja bygga bron 2023 protesterade SL som tyckte att bron hamnade för nära tunnelbanan. Det gick så långt att SL hotade att stoppa tunnelbanetrafiken på sträckan om bygget drog igång då pålningen riskerade att skada bron med sättningar. (1) Arbetet pausades.
I oktober i år drog pålningen igång igen. (2) Den nya bron är flyttad längre från Söderströmsbron och tunnelbanan och går i en båge ut över vattnet. Det har mött kraftig kritik eftersom en så kraftig ändring av utseendet strider mot detaljplanen som gäller för Nya Slussen. Projektet som arbetar med Nya Slussen hävdar att det inte spelar någon att bron flyttats från det området som anges i detaljplanen utan är att anse som en "mindre avvikelse". Politiker i opposition är av annan åsikt. (3) Eftersom pålningsarbetena redan börjat kommer kritiken knappast att leda till någon ändring.
Visionsbild över nya Slussen så som den fortfarande presenteras med den ursprungliga placeringen och gång- och cykelbron. Bild: Stockholms Stad och DBOX/Foster + Partners
Många av de som var för Nya Slussen när debatten gick som hetast argumenterade att det skulle bli mer vattenyta när den gamla Slussen revs. Efter att den s.k. Guldbron kommit på plats domineras platsen av en bred bro och den nya placeringen av cykelbron blir ytterligare ett intrång i vattenytorna. De fria vattenytorna som skulle finnas blir allt mindre fria.
Översikt av brons nya utformning. Bild: Stockholms Stad och White Arkitekter
En annan fråga som väckts är om gång- och cykelbron verkligen behövs. För den som ska mellan Södermalmstorg och Gamla Stans tunnelbana blir skillnaden i sträcka ett par hundra meter att istället ta sig via Vattentorget eller guldbron. Den senare är dessutom så pass bred att kapaciteten för cyklar och gående inte borde vara något problem.
Precis som med allting annat när det gäller Nya Slussen blir det bara dyrare och dyrare. Från början skulle gång- och cykelbron kosta 250 miljoner kr. Nu är priset uppe i 450 miljoner kr. (3) Är det värt det?
Tack till Svante Forsström för information.
Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/sl-hotar-vi-stoppar-all-trafik-over-slussen-6.3.172428.bd837109ea
2) https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/slussen/nytt-fran-projektet/gang--och-cykelbron/
3) Mitt i Södermalm, nr 41 2024
Mycket höga hyror
Två omstridda bostadsprojekt på Södermalm börjar bli klara. I båda fallen offrades gröna ytor, en stor innergård och en liten park. Projekten är hyresrätter och i båda blir hyrorna mycket höga.
Det omstridda runda huset i kvarteret Plankan på Södermalm är klart och människor har börjat flytta in. Byggprojektet blev både försenat och betydligt dyrare än vad som först sades. Bloggen tog upp det i inlägget Bygget i Kv. Plankan redan 76% över budget i maj 2021. Den senaste uppgiften är att prislappen hamnade på 1,1 miljard kr. (1)
Det nya runda huset på det som en gång var en stor innergård. Bild: Google Maps
De som redan tidigare bodde i kvarteret har förlorat sin gård, en gård som var att betrakta som en allmän park. Den var anlagd som en grön oas i den storskaliga miljön enligt principen om storgårdskvarter. Det nya huset täcker nästan hela den tidigare gården. Boende i kvarteret kämpade hårt för att behålla sin gård men förlorade. Det kan avfärda myten om att de som protesterar mot nybyggnation enbart är oroliga för att deras bostäder ska sjunka i värde. Kvarteret Plankan består nämligen av hyresrätter. Det nya huset är också hyresrätter men det blir inte billigt att bo där. Hyran för en lägenhet på 30 kvm ligger på 10 400 kr/mån och för de större på 88 kvm hamnar hyran på 20 500 - 21 300 kr/mån.
Nybyggnation i f.d. Malongenparken, Arkivbild Juni 2024
I det hus med 23 hyresrätter som byggs i det som en gång var Malongenparken, också det på Södermalm, blir hyrorna ännu högre. När lägenheterna annonserades ut hos Bostadsförmedlingen skrevs att den preliminära hyran för en 1:a på 27 kvm är mellan 12 500 kr/mån och 12 900 kr/mån beroende på våningsplan. För de största lägenheterna med 4 rum och 94 kvm landar den preliminära månadshyran på mellan 28 000 kr och 32 000 kr, även här beroende på våningsplan. (2) De som förespråkar att det ska byggas hyresrätter så att även de utan tillgång till ett stort kapital kan skaffa bostad lär bli besvikna av de här hyrorna. Det går även på Södermalm att få väldigt mycket bostadsrätt för 32 000 kr i månaden, inräknat månadsavgift samt amortering och ränta på lån. Här har alltså en park offrats för ett fåtal lägenheter som vänder sig till människor som ändå har råd att skaffa en bostad i området.
Orienteringsillustration över lägenheterna i huset, en lägenhet med 4 rum är markerad med streck. Området i mitten av huset är trapphuset. Bild: Bostadsförmedlingen / Wallin
En märklig sak med annonserna är att de står att huset kommer ha en egen gård. Den naturliga följdfrågan blir var den ska vara någonstans. Det finns ingen plats för en gård. Huset ligger tätt mot Renstiernas Gata och på andra sidan skulle det som blev kvar av parken, Malongentorget som det ska kallas numera, enligt planhandlingarna användas som parktorg, uteservering för den restaurang som ska öppna i huset och cykelparkering m.m. Redan det är att få in för mycket på en liten yta så det är högts oklart var husets egen gård ska få plats. Någon innergård kan det inte bli tal om, det är huset för smalt för.
Källor:
1) Mitt i Södemalm , nr 37 2024
2) https://bostad.stockholm.se
Stora Sköndal - Ett personligt möte
I inlägget om Stora Sköndal som publicerades i våras nämndes att många hus i området är tömda och ska rivas men att några fortfarande är bebodda. Bloggen har varit på besök hos Agneta som bor i Stora Sköndal, närmare bestämt i Skogsbyn. Skogsbyn ligger i den norra delen av området och består av ett 90-tal vita enplansvillor byggda på 1960-talet. Hela Stora Sköndal är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt och de flesta byggnader i Skogsbyn är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum vilket innebär att de har ett högt kulturhistoriskt värde. Trots det ska samtliga villor i Skogsbyn rivas. (I det tidigare inlägget finns mer information om stiftelsen, dess verksamhet och vilka rivnings- och byggplaner stiftelsen har för området.)
Agneta tar emot i villan där hon bor tillsammans med sin spralliga hund. Hon flyttade in 2013 men började jobba på Stiftelsen Stora Sköndal redan på 1970-talet. Hon känner alltså både till området som boende och stiftelsen och dess historia som anställd och kan berätta om båda. Agneta arbetade i andra änden av det stora området. Även om det var gångavstånd kändes det bra att ha lite distans mellan arbetet och hemmet.
"Agneta" med sin hund vid hemmet i Skogsbyn, Augusti 2024
Skogsbyn byggdes som ett seniorboende med inspiration från USA där Thorsten Levenstam varit på studieresa. Han var direktor, dvs högsta chefen, inom stiftelsen. Det är också efter honom som den väg som slingrar sig genom Skogsbyn fått sitt namn. Skogsbyn skulle fungera som ett seniorboende med gemenskap och mycket aktiviteter. När de boende blev för gamla flyttade de istället in på stiftelsens vårdboende för att i nästa skede läggas in på långvården. Det skapade en kontinuitet i vårdkedjan att hela tiden vara inom samma system med stiftelsen som vårdgivare. Olika reformer inom landstinget bröt dock upp den strukturen.
Agneta berättar att Stora Sköndal ett tag hade svårt att få hyresgäster till villorna. En tid flyttade även yngre personer in. Agneta har upptäckt att huset hon bor i därför bara haft en hyresgäst innan henne, trots att huset är närmare 60 år gammalt.
Bara några år efter att hon flyttat in kom beskedet att husen skulle rivas i framtiden. Flera boende i området blev så arga att de flyttade på en gång. Agneta kände också ilska men har sedan resignerat och gett upp. Maktlösheten skiner igenom. Det här är ett tydligt exempel på när enskilda människors hela tillvaro ställs mot stora organisationer. Då har man ingen chans. "Vad kan man göra? Man tjänar inget på att gå runt och vara arg." säger Agneta. "Det är inte speciellt kul men jag tar en dag i taget." fortsätter hon.
Seniorerna i Skogsbyn blir färre och färre och många hus är tomma. Men det finns fortfarande fler boende än Agneta kvar i området. Det är inte bara pensionärer utan också barnfamiljer och alla möjliga personer. De bor med korttidskontrakt och ingen förutom pensionärerna bor permanent. De pensionärer som bor i området har fortfarande mycket gemenskap och deltar i olika aktiviteter. Det är resor och luncher, tex på julafton så att de som är ensamma får sällskap. Agneta deltar i en del av aktiviteterna men har också sina egna intressen. "Jag tycker om att sitta och måla." berättar Agneta.
Husen ligger tätt men är byggda så att det inte blir insyn. De är också låga och på Agnetas lilla trädgårdstäppa flödar solen in. Här odlar hon tomater, blomsterkrasse och till och med vindruvor. "Vindruvorna planterade jag när jag flyttade in." berättar hon och visar hur en vinranka växer längs hela väggen. "Men rosorna har rådjuren tagit. Det är därför de är så taniga."
"Agnetas" vindruvor vid hemmet i Skogsbyn.
Besöket hos Agneta avslutas med en promenad genom Skogsbyn. Det är fortfarande ett grönt och lummigt område trots att skadegörelsen och förfallet bland de tömda husen är påtaglig. Människor från samhällets skuggsida syns röra sig bland husen under vår promenad. Agneta känner sig inte otrygg men går inte gärna ute när det är mörkt. Det är också mycket ungdomar som springer i de tömda husen. Själv har hon bara kikat in, aldrig varit inne. Det är mycket glas och splitter och eftersom hon går med hunden vill hon inte gå in där.
Ett av de tömda och vandaliserade husen i Skogsbyn, Augusti 2024
Det dröjer några år innan hon måste lämna sitt hus. Det hör till en senare etapp. När Agneta flyttade in trivdes hon så bra att hon tänkte att hon aldrig mer skulle flytta. Men det kommer hon att tvingas till.
"Jag känner mig priviligierad att jag fått bo och jobba här i så många år." avslutar Agneta och tillägger att hon hoppas att det dröjer så länge innan hennes hem rivs att hon hinner bli för gammal för att bo där och ändå är tvungen att flytta.
Fotnot: "Agneta" heter egentligen något annat.
Bilder ur arkivet
Kvaliteten på bilderna varierar. De tidiga mobilkamerorna var inte alls lika bra som idag och även vanliga digitalkameror har utvecklats genom åren. Vid oplanerad fotografering används den kamera som finns till hands. Så var det i juli 2008. Teatern Folkan vid Östermalmstorg var riven men det nya Åhlénshuset ännu inte byggt. En mobiltelefon med en för den tiden bra kamera var det som fanns till hands.
Platsen där teatern Folkan tidigare låg vid Östermalmstorg, Juli 2008
En bild från juni 2011 som inte användes i något blogginlägg visar en byggnad på Kungsholmen som numera är riven. Andra bilder användes men inte den här. Bilden har istället legat i arkivet och nu blivit ett tidsdokument.
En numera riven byggnad på Kungsholmen, Juni 2011
Även utan rivning förändras stadsbilden. På Klarabergsgatan byggs det nu på en ny våning på det här huset. I mars 2011 hade det sitt gamla utseende. Då fanns en mängd olika butiker i huset, bla Teknikmagasinet som sedan dess gått i konkurs inte bara en utan två gånger och nu enbart drivs som e-handel.
Kontors- och butiksbyggnad vid Klarabergsgatan, Mars 2011
Även utan dramatiska konkurser förändras butiksutbudet. En bild från Januari 2011 visar en videobutik på Södermalm. Numera är det väl ingen som hyr film över disk när strömningstjänsterna tagit över den marknaden och videobutikerna försvunnit.
En videobutik på Södermalm, Januari 2011
På Södermalm finns Ringens Centrum. Bilden från September 2013 visar en del av den food court som tidigare fanns där. Den byggdes senare om och kallas nu Teatern. Resten av gallerian har nu också byggts om.
Food court i Ringens Centrum, September 2013
En uppmaning till alla läsare är att fotografera sin omgivning. Det kan vara något så banalt som den lokala mataffären eller en busshållplats. Bilderna behöver inte vara perfekta. Om 50 år, eller kanske bara 10, är de intressanta ändå.
Dagens bild
Nybyggnation i f.d. Malongenparken, Juni 2024
Dagens bild här på bloggen är tänkt att visa något som speglar vår tid, och vad är väl mer typiskt för vår tid än att bygga i parker. Redan för sex år sedan togs Malongenparken nära Nytorget upp här på bloggen. Då hade detaljplaneförslaget om att bygga i parken precis varit på samråd. Nu är bygget i full gång och har kommit långt. Av den lilla Malongenparken återstår inte mycket. Det är ett femvåningshus med 23 lägenheter som byggs. Är det värt att offra en park för 23 lägenheter? I bottenvåningen ska det bli en restaurang. I området kring Nytorget finns mängder med restauranger. Behövs det en till? Mer av samma som redan finns är också tidens melodi.
Malongenparken må ha varit liten, på politiskt nyspråk skulle den ha kunnat kallas en pocketpark, men det var fortfarande en park. Raden av parker som bebyggs börjar bli lång. Hela området från Nytorget till Vita bergen, inklusive platsen där Malongenparken en gång fanns, ingår dessutom i ett område med kulturhistoriskt värde. Att då ta hänsyn till omgivningen och området borde vara en självklarhet, men tydligen är 23 nya lägenheter och en restaurang viktigare.
Stora Sköndal - Det hade inte behövt bli så här
Stora Sköndal är ett av de största utvecklingsområdena i Stockholm. Det är ett 84 ha stort område (1) som i sin storlek är större än Årstafältet med sina 50 ha (2) eller ungefär tre gånger så stort som Slakthusområdets 30 ha. På både Årstafältet och i Slakthusområdet pågår byggande av bostäder.
Området köptes 1905 av Svenska Diakonisällskapet, som är grunden för Stiftelsen Stora Sköndal. (3) Sedan dess har det bedrivits vårdverksamhet i olika former på området och även i fortsättningen ska vårdverksamheten vara kvar. (4) På området finns institutionsbyggnader från flera olika årtionden och många bostadshus i olika former. Här finns också Kristinahuset från 1686 och Stora Sköndals kyrka, båda blåklassade av Stockholms Stadsmuseum. (5) Området är kuperat och präglas av ängar, grönska och en parkliknande miljö.
Stora Sköndal och dess omgivningar Bild: Google Maps
Kristinahuset, som enligt visionsbilden ska vara kvar även i fortsättningen.
Några av byggnaderna i Stora Sköndal, Maj 2024
För att få in pengar (6) och samtidigt minska sina fastighets- och förvaltningskostnader (7) ska stiftelsen genom dotterbolaget Stora Sköndals Framtidsutveckling AB och i samarbete med Stockholms Stad och fler olika byggbolag genom en kraftig exploatering av området bygga 4 500 bostäder och seniorbostäder, 1 500 arbetsplatser, flera skolor och idrottshallar i sex olika etapper. (1) I samband med detta ska stora delar av den äldre bebyggelsen rivas. Detta trots att hela området av stadsmuseet och i stadens översiktsplan pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt. (8)
Visionsbild över området med den planerade bebyggelsen. Jämför med bilden från Google ovan. Bild: framtidensstoraskondal.se
Stora Sköndal på Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. hela området är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Skogsbyn ligger i områdets norra del.
Den som vill få en föraning om hur det kommer att se ut kan titta på Etapp 1 vid korsningen Sköndalsvägen/Thorsen Levenstams väg som delvis är färdigbyggd. Det är flervåningshus av den typ som är vanliga nu. Just här passar det med den typen av bebyggelse eftersom det redan finns höga hus runtomkring men precis som med mycket annan ny bebyggelse hamnar den lite väl nära de äldre husen. Det blir helt enkelt lite för trångt och området hade vunnit på att korta av några av huskropparna.
Etapp 1 längs Thorsen Levenstams väg är delvis färdigbyggd, Maj 2024
Kommande Etapp 2A och Etapp 3A är däremot en katastrof för området, framförallt med tanke på det som försvinner. I det som kallas Skogsbyn finns ett 90-tal villor från slutet av 1960-talet. De är placerade i elva husgrupper i ett lummigt och i viss mån kuperat landskap. (9) Husen är alla enplansvillor byggda i vitt tegel med två eller fyra rum plus ordentliga kök och våtutrymmen. De uppfördes som pensionärsbostäder men skulle mycket väl kunna fungera som bostäder åt vilka människor som helst. De flesta byggnader i området är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum.
Trots att detaljplanerna inte är klara är husen redan dömda till rivning. Några hus är fortfarande bebodda men de flesta är tomma. På många av husen har ytterdörrarna plockats bort för att inte hemlösa ska övernatta i dem. Det leder till ett snabbt förfall med skadegörelse som följd. Det är sorgligt att se. Det är inte länge sedan det bodde människor här och i flera fall finns spåren av dem kvar. Till exempel ligger post på golven och det finns i enstaka fall möbler, dvd-filmer och någon leksak kvar. Det finns också annat som är kvarlämnat. Vitvaror som kylar, frysar och spisar finns kvar nästan överallt. Inget har tagits om hand, inte ens fraktats till återvinning. I många fall ser de relativt nya ut men står bara och blir förstörda. Det rimmar illa med projektets vision miljömässig hållbarhet. (1) Odlingslådor och blommande träd finns i området och på det som varit husens uteplatser. Skogsbacken skulle kunna vara full av liv, befolkad av tex barnfamiljer, pensionärer eller andra som uppskattar lugnet. Om stiftelsen inte vill ha det kvar skulle husen kunna säljas, alternativt göra om alltihop till en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförening med villor istället för lägenheter. Nu är det istället bara tomt och öde.
Skogsbyn, Maj 2024
Fler hus kommer att gå samma öde till mötes. En bit från Skogsbacken ligger några villor, parhus och radhus från 1940- och 1950-talen. Där har dörrarna också plockats bort. Även här är det en tragisk syn. Det är fina hus med källare och vardagsrum med burspråk. Villorna har trädgård. Parkettgolven finns kvar, klassisk fiskbensparkett i vissa fall, som bara ligger och blir förstörda. Även här finns vitvaror kvar i resterna av köken. Husen har fått påhälsning och är genomsökta. Lådor är utrivna och skåp öppnade. Skadegörelsen är påtaglig med klotter och sönderslagna handfat. Även dessa byggnader är grönklassade vilket gör det hela än mer tragiskt. Människor hade kunnat fortsätta att bo här. Det hade inte behövt bli så här.
Några av bostadshusen från 1940- och 1950-talen där dörrar plockats bort.
Det finns platser i området som är lämpliga att bygga på, varje äng behöver inte lämnas orörd. Ett sådant exempel är platsen i områdets östra del nedanför ett relativt nybyggt radhusområde. Det skulle vara ett utmärkt tillfälle att utöka med fler radhus eller småhus, eventuellt kompletterad med flerbostadshus i två till tre våningar i områdets lägre del en bit bort från befintliga radhus. Här planeras istället för 1 300 bostäder i höga flerbostadshus, något som kommer göra att hela radhusområdet blir inträngt. Detaljplanearbetet är inte påbörjat utan är en del av Etapp 4. (1)
Ett relativt nybyggt radhusområde vid en äng som lämpar sig för småskalig bebygelse.
Med den kraftiga exploatering som påbörjats kommer områdets lugna karaktär med sin grönska och lummiga parklika miljö försvinna och ersättas av tät bebyggelse. Det blir inte bara till nackdel för de som redan bor i området och som sökt sig dit av just den anledningen utan också en förlust för Stockholm i stort när ett stort område med höga kulturvärden mer eller mindre utplånas.
Källor:
1) https://www.framtidensstoraskondal.se
2) https://whitearkitekter.com/se/projekt/arstafaltet
3) https://www.framtidensstoraskondal.se/omradet/stora-skondals-historia
4) https://www.storaskondal.se/om-oss/verksamhet
5) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
6) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/odehus-i-skondal-ska-rivas-men-annu-bor-familjer-kvar-i-kvarteret--392m13
7) https://www.framtidensstoraskondal.se/om-oss/
8) https://byggnadsvard.se/stora-skondal/
9) https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaExterior.raa?byggnadBeskrivningId=21000001016481&byggnadId=21000001016480
Att bygga hus i trä - glöm inte riskerna
Att bygga höga hus i trä blir allt populärare. Ofta är det miljöskäl som driver utvecklingen. När fler strävar efter att vara miljövänliga blir det på modet att bygga även höghus i trä. Det finns många fördelar med utvecklingen men i den positiva anda när alla rusar åt samma håll tenderar riskerna att glömmas bort eller avfärdas alltför lättvindigt. Brand är den stora faran.
Att bygga höga hus mer eller mindre helt i trä har blivit populärt de senaste åren. Fördelarna är flera och framförallt är det klimatet som anges. Trä anses vara det bästa byggmaterialet sett ur klimatsynpunkt, till skillnad från betong och stål som orsakar stora utsläpp av koldioxid. (1) Att bygga hus i trä har blivit på modet och miljöfördelarna används också som ett argument för att motivera, ibland onödig, nybyggnation. Det gäller tex nybyggnationen av ett kontorshus av trä i Kista.
Illustrationsbild från arkivet. Flerbostadshus som påbyggnad i trä under uppförande.
Bara för att det är populärt att bygga i trä och för att det finns många fördelar får inte riskerna glömmas bort. En av de stora riskerna med trähus är brand. I en intervju i Sveriges Television i mars 2024 säger projektchefen på Telge Fastigheter att risken för att det ska börja brinna i ett trähus inte är större bara för att det är byggt i trä. (2) Det stämmer säkert men om det väl börjar brinna kan konsekvenserna bli mycket stora. Brandskyddsföreningnen tar i en artikel upp riskerna med brand i trähus. Just brandrisken gjorde att det fram till 1994 inte var tillåtet att bygga trähus med fler än två våningar. (3) Sedan dess har teknik och material utvecklats och det går att bygga höga trähus så att de uppfyller brandreglerna. Riskerna med brand kan trots det inte negligeras.
I ett hus med stomme av trä finns det mer som kan brinna än om det är byggt med tex betong eller stål. Vid brand innebär det en rasrisk vilket gör att räddningstjänsten inte alltid kan gå in för att släcka. När trä brinner bildas ett förkolnat lager som skyddar ytan och saktar ner branden. Men när den förkolnade ytan trillar av kommer oskadat trä fram som antänds och branden fortsätter. (3)
"...tyvärr finns det företrädare inom träbyggnadsbranschen som hävdar att trä inte brinner."
Brandskyddsföreningen (3)
Byggreglerna är främst till för att skydda liv och hälsa vilket naturligtvis är bra men de tar inte lika stor hänsyn till egendom. (3) Ett trähus som brinner riskerar att bli totalförstört, dvs det blir bara aska kvar. Även om de boende klarar sig oskadda förlorar de sitt hem och alla sina ägodelar. Inget går att rädda. Det är inte hållbart vare sig ur social, ekonomisk eller miljömässig synvinkel. Att behöva bygga upp ett helt nytt hus från början för att ersätta ett som brunnit ner lämnar miljöavtryck även om det nya också byggs i trä. Då är det inte så mycket miljönytta kvar.
Det har redan brunnit flera gånger i flerbostadshus byggda i trä. Både 2005 och 2017 brann påbyggda våningar med bostäder i trä i Husby. (4) Det var nya våningar som byggts på de befintliga husen. Resten av husen var bygga i betong under miljonprogrammet. Påbyggnaderna i trä blev vid båda tillfällena totalförstörda. Påbyggnaderna var byggda enlig de regler som gällde när de byggdes. Sedan dess har reglerna skärpts (5) men trä innebär fortfarande en brandrisk. Efter branden 2017 började fastighetsägaren Svenska Bostäder en säkerhetsinventering för att bygga om liknande konstruktioner och göra dem mer brandsäkra. (5)
Trä är ett utmärkt material att bygga hus med. Men det är viktigt att inte bara se fördelarna. Risker finns och det är bättre att hantera dem från början än att avfärda dem. Risken för att hela städer ska brinna ner så som skedde tidigare i historien är låg. Men för den enskilde innebär det en stor katastrof om huset inte går att släcka. Riskerna ökar när fler höga hus byggs helt i trä och då måste medvetenheten också göra det.
Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trenden-varldens-trabyggnader-blir-allt-hogre
2) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/husbyggen-i-tra-vaxande-trend-for-klimatet-har-tar-kulturhuset-futurum-form
3) https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet/byggsektorn/trahus/
4) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/oro-efter-husbybranden
5) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/efter-husbybranden-nu-byggs-hus-om
Münchenbryggeriet
Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand på Södermalm är en välbevarad industrimiljö från 1800-talet. Byggnaderna och området har flera gånger tidigare hotats av rivning och olika byggplaner. Nu är det dags igen.
Münchenbryggeriet byggdes på 1890-talet och var ett av flera bryggerier i Stockholm med tysklingande namn. Redan 1850 byggdes Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad på området (1) och de byggnaderna ingår idag i det som kallas Münchenbryggeriet. Öltillverkningen pågick fram till 1971 då Pripps flyttade sin tillverkning till Bromma. (2) Hela området är idag en mycket välbevarad industrimiljö.
Münchenbryggeriet, Mars 2024
Gården där flera nya byggnader planeras, Mars 2024
Några år efter att bryggeriet hade flyttat hotades Münchenbryggeriet av rivning. Stockholms Stad vill bygga bostäder på platsen. Efter en folkstorm och ett maktskifte i Stadshuset vid valet 1976 räddades Münchenbryggeriet i sista stund av den borgerliga oppositionen som vunnit valet. (2)
I mitten av 1980- och 1990-talen har det kommit nya byggplaner för området. De möttes av protester och har alla fått avslag. (3)
Nu vill Fastighets AB Ludvigsberg 3 (AFA fastigheter) som äger Münchebryggeriet bygga ca 120 lägenheter fördelade på flera huskroppar. Ett hus på gården med 7 våningar och flera huskroppar mot berget med 7 våningar mot gården och 2-3 våningar mot Ludvigsbergsgatan ovanför. I bottenvåningarna planeras, som alltid, för publika lokaler och under de nya byggnaderna planeras för ett underjordiskt garage. Syftet är att aktivera platsen under en större del av dygnet. Förutom bostäder nämner Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande en mängd olika aktiviteter som ska få plats. Det är "serveringar, marknader, utomhusscen, dans och skridskobana vintertid" som nämns. (1)
Översikt över området med de föreslagna nya byggnaderna inlagda.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Esencial Arkitekter
Münchenbryggeriet med de planerade husen inritade. Jämför med bilden nedan med planområdet. Bild: byggplanermunchen.se
Münchebryggeriet inklusive gården och bergssidan som ska bebyggas är blåklassad i Stockholms Stadsmuseum kulturhistoriska klassificering och bedöms ha synnerligen höga kulturvärden. (4) (1) Planområdet följer tämligen exakt det blåklassade området. Även om det inte innebär rivning av byggnader planeras bygget i en mycket kulturhistoriskt känslig miljö. För den som inte bryr sig om hur staden ser ut eller dess historia utan bara räknar antalet bostäder eller ekonomisk vinst spelar det naturligtvis ingen roll. Men för oss andra är det viktigt att inte bara kunna bo utan också kunna leva och trivas.
Planområdet vid Münchenbryggeriet markerat med vit linje. Bild: Stadsbyggnadskontoret
Detalj ur Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta där hela området vid Münchenbryggeriet är blåklassat.
Det finns flera nackdelar med bostäder på den här platsen. För det första kommer många av dem att bli mörka. Husen kommer ligga i en grop med berget på ena sidan och Münchebryggeriet på den andra. Men än värre är att verksamheten på Münchebryggeriet kommer att störa bostäderna. Här finns förutom flera företag också föreningar och två skolor. Det finns också flitigt använda lokaler för mässor, konferenser och fester. På gården finns det replokaler för band som spelar och som låter en hel del. Flera partier i Stadsbyggnadsnämnden har uttryckt oro för den befintliga verksamheten och påpekat att det är viktigt att den kan fortsätta men ändå röstat för att förslaget ska ut på samråd. (5) Byggs det bostäder här kommer det att uppstå konflikter, det kan vi vara säkra på.
Förslaget innebär ett kraftigt ingrepp i den kulturhistoriska miljön. Alla håller med om det, även de politiker som röstat för förslaget. (5) Om det här förslaget blir verklighet kommer det inte finnas några spärrar alls för vad som är tillåtet att göra även i mycket känsliga historiska miljöer. Även om planerna inte genomförs behöver platsen inte betraktas som ett museum där tiden står stilla. Det är den heller inte idag. I Münchebryggeriet pågår idag helt andra verksamheter än de ursprungliga. Byggnaderna är moderniserade och kan med sina nya användningsområden finnas kvar samtidigt som den historiska miljön också gör det. Området är aktivt med sina olika verksamheter och de förslag på nya aktiviteter som nämns i tjänsteutlåtandet är bra men de går att genomföra utan att förstöra en unik miljö.
Planförslaget är planerat att komma ut på samråd i maj 2024 och samma tidplan anger maj 2025 för granskning.
Källor:
1) Tjänsteutlåtande Ställningstagande inför samråd (Dnr 2021-00703)
2) https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchenbryggeriet
3) https://www.byggplanermunchen.se
4) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
5) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2023-11-30 § 26
Hotet mot 1700-talsbyggnad får känslorna att svalla
Den senaste tiden har ett gammalt litet hus på Kammakargatan 31 fått uppmärksamhet i sociala medier. Anledningen är att det funnits en bygglovsansökan om rivning. Det är inte ovanligt att hus rivs i Stockholm och det brukar inte uppmärksammas innan det är försent. Det som skiljer det här huset från andra är att det är från 1700-talet, närmare bestämt från 1784, och där är gränsen passerad för vad Stockholmarna kan tåla.
Samfundet S:t Erik berättar på sin Facebook-sida att det är ett enfamiljshus som ritades av arkitekten Lorentz Kolmodin på uppdrag av änkefru Brita Ödman. På 1920-talet gjordes ombyggnader av byggmästaren Olle Engkvist, som dock inte påverkade volymen mot gatan. Huset är grönklassat av Stockholms Stadsmuseum. Skulle bedömningen göras idag skulle det sannolikt bli blåklassat, så unik är byggnaden.
Huset från 1700-talet på Kammakargatan, Februari 2024
Huset såldes under 2023 och det är husets nya ägare som lämnat in flera bygglovsansökningar. En gällde rivning av hela byggnaden och en annan gällde påbyggnad med två våningar. Det är uppenbart att den nya ägaren inte var så intresserad av 1700-talsbyggnaden i sig utan mer av utrymmet ovanför och här sett en chans till exploatering.
Illustrationsskiss med två påbyggda våningar. Bild: Stockholms stad/Perrin och Marek arkitekter
Ansökan om att få bygga på två våningar drogs senare tillbaka. Istället skickades en ny bygglovsansökan in som gäller omfattande ombyggnation, bla ändrad planlösning och installation av hiss och takfönster.
Vid sitt möte den 22 februari sa stadsbyggnadsnämnden, efter inrådan från Stadsbyggnadskontoret, nej till ansökan om rivning vilket hedrar dem. Beslutet kan överklagas av byggherren. Den andra bygglovsansökan om ombyggnation kommer att behandlas av nämnden senare. Även om det ser ut att gå åt rätt håll kan frågan om det lilla huset på Kammakargatan 31 inte släppas ännu.
Källor:
Samfundet S:t Erik
https://www.mitti.se/nyheter/ansokan-tva-nya-vaningar-pa-hus-fran-1700talet-6.3.205906.86c7226d14
När ytorna försvinner
I ett tidigare inlägg här på bloggen togs problemen med små förskolegårdar upp. De är för små för att det ska finnas ordentligt med plats för barnen att röra på sig. Boverket skriver att 40 kvm/barn är en rimlig utgångspunkt men att en förskolegård, oavsett antalet barn, helst ska vara mer än 3000 kvm. (1) Ofta är det mycket mindre än så. Det gör att verksamheten ofta flyttar ut till lekparker, parker och grönområden i närheten. I bedömningen kan emellertid också närliggande parker, bollplaner mm tas med men nu har stadsbyggnadspolitiken och exploateringen gått så långt att även dessa områden riskerar att bebyggas. Resultatet blir små förskolegårdar och ingen annanstans att vara, lite hårdraget men det är åt det hållet vi är på väg.
Ett exempel på det är området kring Valla torg i Årsta som står inför ytterligare förtätning. Tidigare har flera nya höghus och lägre huslängor byggts. Nu planeras för ännu fler. Torget ska flyttas och bland annat en äng med lekplats och en fotbollsplan ska bebyggas. Just de områdena används flitigt av förskolor i området. Flera av dem har små gårdar och är beroende av att kunna lämna dem med hela eller delar av barngruppen.
Sandfjärdsparken som hotas av exploatering, Januari 2024
Sandfjärdsparken med en av områdets förskolor i fonden, Januari 2024
En bollplan kan se oansenlig och tråkig ut men fungerar utmärkt att sparka boll på. Även den hotas av expolatering.
Det här är resultatet när för mycket ska pressas in på för liten yta. Förskolegårdarna blir för små med argumentet att områdena runt omkring kan användas. Sen bebyggs även dem. I närheten av Valla torg finns fler lekparker men många av dem hör till bostadsrättsföreningar eller hyreshus som inte har något ansvar att hålla dem öppna för allmänhet och förskolor. I rättvisans namn ska sägas att det finns en kommunal park i närheten men där ska fler trängas i framtiden när andra valmöjligheter försvinner. Trycket kommer också bli större när bebyggelsen på närliggande Årstafälltet är klar.
Källor:
1) https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/friyta-for-lek-och-utevistelse-for-forskolor-och-skolor/
Yttrande: Hovings Malmgård
Just nu pågår samrådet för detaljplaneförslaget att bygga ett vård- och äldreboende och en förskola på Hovings Malmgård på Södermalm. Bloggen har fått ta del av Katarina Hembygdsföreninggs yttrande och publicerar det här. Bilderna i yttrandet kommer från planhandlingarna och från gruppen Rädda Hovings malmgård.
Synpunkter på detaljplan Sommaren 10 m.m, Södermalm från Katarina hembygdsförening
Till Stadsbyggnadskontoret.
Katarina Hembygdsförening lämnar härmed synpunkter på förslaget till detaljplan för Sommaren 10, del av Södermalm med diarienummer Dp 2021-14709. Synpunkterna ska diarieföras för det fortsatta planarbetet.
Katarina Hembygdsförening avstyrker den föreslagna detaljplanen i sin helhet.
Aktuellt planområde. En grön oas i en annars hårt exploaterad del av Södermalm.
Kulturvärden
Hovings malmgård uppfördes 1770 och bevarar sin ursprungliga storlek med putsade och dekorerade murverk, välvda källare och högt brutet tak. De idag omkringliggande grönytorna är i princip de samma som den ursprungliga tomten från 1770-talet.
Byggnaden är blåklassad av Stockholms stadsmuseum vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.
Gällande detaljplan
Både huset och trädgården utsågs 1996 till kulturreservat av Stockholms stad enligt Dp 91044 eftersom staden då var medveten om malmgårdens synnerliga höga kulturhistoriska värden. Den planen anger att byggnaden är försedd med rivningsförbud och att dess exteriör inte får förändras eller förvanskas. Inga åtgärder får heller göras som ändrar den ursprungliga stommen eller äldre planlösning och äldre fast inredning.
Dessutom ska byggnaden underhållas med traditionella material och metoder så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Trädgården får inte bebyggas.
Gällande detaljplaneområde med nytt planområde markerat i mitten.
Översiktsplanens riksintressebilaga beskriver stadens förhållningsätt till riksintresse för kulturmiljövården vilket enkelt uttryckt innebär att äldre byggnader ska bevaras, att påbyggnader inte är lämpliga och att förtätning inte är aktuell. Med äldre byggnader menas byggnader från perioden 1600 till 1860. Hovings malmgård uppfördes 1770 och därför går det föreslagna planförslaget emot översiktsplanens förhållningssätt till riksintresse för kulturmiljövården och ska avslås eftersom översiktsplanens förhållningsätt till riksintresset ska gå före enskilda nya detaljplaner.
Den nya planen
Den föreslagna planen är en exploatörsdriven detaljplan där byggbolaget Einar Mattsson (EM) vill bygga ett vård-och äldreboende på större delen av tomten. I söder mot Hammarby sjö föreslås trevåningshus och mot Tegelviksgatan förslås husen bli fem våningar. Malmgården ska även införlivas i boendet genom en eller flera gångbroar som bryter in i 1700-talshusets fasad. Det skulle innebära ett brutalt ingrepp i den känsliga kulturhistoriska och gröna miljön och är inte tillåtet enligt stadens antagna förhållningsätt till riksintresse för kulturmiljövården.
Konsekvensanalys kulturmiljö anser att det ger små till måttliga negativa konsekvenser och en begränsad påverkan på kulturvärden. Katarina Hembygdsförening anser att slutsatsen är felaktig och att åtgärden bryter helt med den av staden antagna bestämmelsen för kulturreservat.
Det är en hård exploatering som inte på minsta sätt tas hänsyn till den över 250 år gamla byggnaden och dess trädgård och en usel arkitetur inte värdig arkitekter eller byggare som yrkeskår. Det är svårt att tänka sig att någon annan stad i Europa skulle behandla sitt kvarvarande kulturarv på det sättet.
EM var fullt medvetna om de bestämmelser som gällde för malmgården när de köpte huset år 2000 men lät det ändå förfalla. Först efter att staden ingrep har EM under 2020-2021 grundförstärkt huset så att det står stabilt. Det åligger även EM att rusta fasader, fönster och tak. Något som inte skett.
Att staden ändå väljer att gå vidare med EM:s planer är förkastligt med tanke på hur företaget hittills hanterat Hovings malmgård och vad de nu planerar att göra med den.
Att området runt omkring Hovings malmgård sedan årtionden exploaterats hårt kan på inget sätt motivera ytterligare exploatering. Tvärtom gör det malmgården extra skyddsvärd och dess fria koppling till vattnet än mer värdefull. Om planen genomförs skulle malmgården försvinna bakom de nya husen både mot Hammarby sjö och mot Tegelviksgatan. Det är en oacceptabel förtätning som förstör det gröna sambandet till omgivningen. I den kraftigt exploaterade omgivningen är det viktigt att bevara öppenhet och siktlinjer till vegetation och vatten.
Tegelviksgatan/Alsnögatan utan och med ny bebyggelse.
Malmgårdens entrésida från söder vid sjön utan och med ny bebyggelse.
Katarina Hembygdsförening anser att den förslagna bebyggelsen på inget sätt anpassas efter malmgåden och dess omgivning och därför inte ska uppföras.
Miljö
Östra Södermalm är på väg att förtätas kraftigt. I kvarteret Persikan, alldeles i närheten av Hovings malmgård byggs nu 1240 nya lägenheter för 3 000–4 000 nya invånare. Trycket på Söders parker ökar och Södermalm är redan en av de stadsdelar som har minst parkyta per invånare. I de nya kvarteren blir de gröna ytorna få, vilket gör att de öppna ytor med grönska som finns kvar i närheten blir än viktigare, men mark utan hus anses numera inte längre ha något värde, inte ens om det är park. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång så den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir alltmer ovanliga.
Malmgårdens tillhörande park är en del av ett grönt stråk med många äldre träd, bland annat en mycket kraftig och gammal ek med en diameter på cirka 150 centimeter. Planhandlingarna anger att trädvegetationen, inklusive den stora eken, bedöms som skyddsvärda av länsstyrelsen.
Trots att staden är medvetna om parkens grönska och dess betydelse väljer Stockholms stad ändå att exploatera parken trots nackdelarna som föreligger med minskad grönska i stadsmiljön.
Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften.
Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner.
Artrikedom
Enligt Naturvärdesinventeringen bedöms den största delen av malmgårdens grönområden vara naturvärdesobjekt med påtagliga naturvärden med betydelse för att bibehålla biologisk mångfald.
Bebyggelse av områden med skyddsvärda arter regleras av artskyddsförordningen. Fyra rödlistade arter noterades i området vid naturvärdesinventeringen och tre arter inom området är skyddad enligt svensk lag (SFS 2007:845), bland annat Björktrast som är skyddad enligt 4 § artskyddsförordningen. Arten är fridlyst och det är också förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområden eller viloplatser, samt att avsiktligt störa den.
Katarina Hembygdsförening vill påminna om att svensk lag gäller både Stockholms stad, bolaget Einar Matsson samt dess underentreprenörer och anser därför att exploatering av området inte kan genomföras.
Katarina hembygdsföening anser att en artskyddsutredning för området måste genomföras även utan exploatering eftersom områdets biologiska mångfald är viktig att bevara.
Strandskydd
För en stor del av planområdet gäller strandskydd som regleras i miljöbalken (MB). Skyddet ska långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområdet och bevara goda livsvillkor för djur- och växter (7 kap. 13 § MB). Eftersom planområdet omfattas av strandskydd får inga nya byggnader, anläggningar och anordningar uppföras. Det är inte heller tillåtet att ändra användning för befintliga byggnader eller vidta åtgärder som väsentligt ändrar livsvillkoren för djur- och växtarter (7 kap. 15 § MB).
I en detaljplan kan kommunen upphäva strandskyddet för ett område om det finns särskilda skäl för det och om intresset att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (4 kap. 17 § plan- och bygglagen PBL).
Enligt Alternativutredning strandskydd vård- och omsorgsboende, Sommaren 10, Södermalm utgör planförslaget ett angeläget allmänt intresse som inte kan förverkligas på annan plats och att det därför föreligger särskilda skäl för att upphäva strandskyddet.
Katarina Hembygdsförening motsätter sig den slutsatsen och anser att stranskyddet ska respekteras och att annan plats för vård- och omsorgsboende går att hitta om ett större grepp tas om Stockholms exploatering istället för att dela den i små enskilda planer utan samverkan.
Vård- och omsorgsboende är förvisso behjärtansvärd verksamhet men det finns ingenting som säkrar den verksamheten på platsen för all framtid medan ett upphävt strandskydd med efterföljande exploatering ger irreversibla skador på miljö- och naturvärden oavsett verksamhet i de nya byggnaderna.
Streckad linje visar ungefärlig gräns för aktuellt strandskydd. (Bild ur Alternativutredning Strandskydd)
Dålig planering
Katarina Hembygdsförening förnekar inte behovet av vård- och trygghetsboende men anser att dessa borde ha planerats in i den omfattande exploatering som sker i Kv. Persikan alldeles intill. Det hade gett något färre bostäder men gjort att grönytor och en viktig kulturhistorisk miljö skulle bevaras. De planerade grönytorna i det tättbebyggda Kv. Persikan är små med tanke på den folkmängd som avses bo där. Grönytor i kvarterets absoluta närhet är därför av stor betydelse. Planhandlingarna anger att en offentlig park ska skapas men de gröna ytorna har redan tidigare fungerat som lekplats för skolbarnen i området. Hovings trädgård är nu till största delen inhägnad för byggbodar och grundförstärkningsarbeten. Att ytan återigen blir tillgänglig är en självklarhet och ska inte lyftas fram i planen som att något nytt skapas för att motivera exploatering.
Innergården
Planförslaget innebär att det tillkommer en ny förskola med utrymme för cirka 30 barn. Delar av den nya bebyggelsens innergård kommer att utgöras av förskolegården som kommer att bli cirka 350 kvadratmeter stor. Innergården ska även användas av äldreboendet och kommer därför att delas in i två delar, med visuella kopplingar och möjliga gemensamma ytor mellan verksamheterna.
Att låta två så vitt skilda verksamhetstyper vara nära varandra visar på en okunskap om den ljudvolym som en förskola kan skapa. Katarina Hembygdsförening tror att förskolan periodvis kan bli ett störningsmoment för äldreboendet och källa till konflikt.
Gården är också alldeles för liten för att rymma tänkta verksamheter.
Enligt Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ska hänsyn tas till både storleken på friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Ett rimligt mått på friyta är 40 m2 per barn i förskolan. Om det är 30 barn i förskolan bör friytan då vara minst 1200 m2 men enligt Boverket visar forskning att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m2. På en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov.
Den 350 m2 stora friyta som planeras för den tänkta förskolan är alltså på tok för liten.
Tillräcklig egen yta för förskolan måste planeras in om det ska bli förskola på platsen. Det går inte att luta sig mot att en allmän park ska anläggas. Den ska vara tillgänglig för alla och inte upptas av verksamhet som inte fått tillräckligt eget utrymme. Visa av erfarenhet vet vi också att Stockholms stad gärna bebygger sina parker och grönområden.
Förorenad mark
Intill Hovings Malmgård låg tidigare Liljeholmens stearinfabrik som var verksam i över 100 år tills den stängde på 1970 -talet. Fabriken använde kemikalier och oljor som har förorenat mark och grundvatten inom i vissa delar.
Provtagning i området visar generellt förhöjda halter av bly och kvicksilver. I enstaka punkter har förhöjda halter av andra metaller uppmätts. Även förhöjda halter av PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten) finns inom planområdet. Inom plasten för boendet har även trikloreten och PCB -7 uppmätts i enstaka prov. I en provpunkt överskreds dessutom nivåer för farligt avfall för nickel.
Föroreningshalterna ligger över riktvärden för känslig markanvändning inom flera delar av planområdet. Sanering behöver därför ske av all ytlig jord över hela fastigheten. Inom delar av fastigheten kan det krävas djupare schaktning vilket innebär en intressekonflikt med naturmiljön då schakt i träds rotzoner kan orsaka allvarlig skada på träden. Dessutom kan trädens rötter omöjliggöra sanering av underliggande jord.
Katarina Hembygdsförening anser att marken ska saneras men att stor hänsyn till naturmiljön måste tas. Vidare ifrågasätter Katarina Hembygdsförening det lämpliga i att anlägga de tänkta verksamheterna på mark som till viss del inte går att sanera.
Slutsats från Katarina Hembygdsförening
Trots att Stockholms stad är medveten om områdets känsliga karaktär struntar staden uppenbarligen i det. Ingen hänsyn tas till bebyggelsen som är klassad som kulturreservat med hus från 1700-talet.
Katarina hembygdsförening motsätter sig planerna och anser att de ska avslås i sin helhet. Sommaren 10 med Hovings malmgård ska bevaras och området ska fortsätta att vara parkmark och kulturreservat. Om den föreslagna planen genomförs går stora kulturhistoriska värden och karakteristiska miljövärden förlorade.
Malmgården måste rustas upp och parken får gärna förses med fler träd och buskar samt utökade gräsytor.
Katarina hembygdsförening anser att det är anmärkningsvärt och förkastligt att Stockholms stad är väl medveten om områdets kulturhistoriska värde samt grönskans viktiga betydelse men ändå väljer att gå vidare med exploateringen.
Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att samordna exploatering i större planer så att viktiga samhällsfunktioner inte behöver klämmas in i på grönområden när egentlig exploaterbar mark bebyggts med inkomstbringande bostäder.
Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att sluta åsidosätta sina egna tidigare beslut om vad som är skyddsvärt och att sluta exploatera parker och grönområden, oavsett storlek.
Dp 91044 ska gälla även fortsättningsvis.
Onödigt höghus motiveras med svaga miljöargument
Trots att vart fjärde kontor i Kista står tomt planeras ett nytt 40 våningar och 140 meter högt kontorshus med 2000 arbetsplatser. (1) Byggnaden ska uppföras i trä. Bakom projektet står den norska miljardären Arthur Buchard och hans bolag Invest A/S, som äger hotellet Victora Tower i Kista, och dess dotterbolag Stockholm Wood Tower AB. (2) Det är också bredvid Victoria Tower som den nya kontorsskrapan planeras. Exploateringskontoret och exploateringsnämnden har gett tummen upp och den senare fattade den 19 oktober i år beslut om att ge en markanvisning för projektet. (3)
Byggaktörens förslag på byggnadens konstruktion. Bild ur Exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
För att motivera byggandet av ännu ett kontorshus i Kista trots den höga vakansgraden används miljöargument. Den nya byggnaden ska byggas i trä och att bygga i trä ger ett lägre klimatavtryck än att bygga i betong. Det ska locka företag som vill vara miljövänliga till den nya byggnaden. (1) Men argumentet haltar. Det är mest miljövänliga är att använda de byggnader som redan finns istället för att bygga nytt. Det ger fortfarande en miljöpåverkan att bygga, även om det sker i trä. De företag som vill agera miljövänligt gör därför bäst i att flytta in i något av de tomma kontorshusen som redan finns i Kista.
Krysset visar markanvisningsområdets läge i Kista. Bild ur Exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/var-fjarde-kontor-i-kista-star-tomt-nu-ska-2-000-nya-byggas--tz7vnh
2) https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/buchardt-vill-bygga-40-vaningar-kontor-i-tra-i-kista/
3) https://insynsverige.se/stockholm-exploatering/protokoll?date=2023-10-19&cl=1
Älvsjömässan - och resten?
Älvsjömässan ska enligt ett politiskt beslut som presenterades av finansborgarrådet Carin Wanngård i oktober rivas för att ge plats åt en ny stadsdel, i stadsdelen Älvsjö. Först ska den dock säljas av Stockholm stad till någon som vill driva den en sista tid. (1)
Mässan har stått i Älvsjö sedan 1971 och hette då S:t Eriksmässan. Då var det två mässhallar på totalt 20 300 kvadratmeter. 1976 döptes den om till Stockholmsmässan och har sen dess utökats till 70 000 kvadratmeter. Det gör den till Nordens största mäss- och kongressanläggning. I folkmun kallas den oftast för Älvsjömässan. (2)
Under 2023 förväntas förlusten bli 121 miljoner kronor. (3)
Stockholmsmässan i Älvsjö, Oktober 2023
Styret i staden vill bygga 2500 bostäder och 15000 arbetsplatser och beräknar starta arbetet ca 2030. Vid kommande årsskifte ska ett programarbete starta som ska resultera i flera detaljplaner. Programarbete ska innehålla en s.k. medborgardialog där allmänheten ska få lämna synpunkter. Om någon sedan bryr sig om de synpunkterna är en annan sak. Redan i februari 2023 gick moderaten Christofer Fjellner (moderat oppositionsborgarråd och gruppledare i Stockholms stad) ut med samma idé, att riva mässan och bygga bostäder. (4) Sannolikt var han medveten om majoritetens arbete och försökte här ta initiativet i frågan.
För knappt två år sedan betonade dåvarande finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) i tidningen Fastighetsvärlden att hon var stolt över Stockholmsmässan och att det inte var aktuellt att lägga ner den. (3) Det går snabbt i politiken och Christofer Fjellner vill säkert inte hamna på efterkälken i frågan. Han har en idé om att fråga stockholmarna vilka slags bostäder det ska bli på platsen: villor, radhus eller flerfamiljsbostäder. En medborgardialog alltså. Christofer Fjellner vill ha ett omtag i Stockholms byggpolitik där man slutar fokusera på antalet bostäder och istället bygger områden med de kvaliteter männsikor vill ha. (3) Det är bra att för en gångs skull inte bara vilja pressa in så många bostäder som möjligt. Det ständiga mantrat att bygga stad har bara gett alldeles för täta områden som visat sig svårsålda. Borätt Forum skrev i augusti 2023 om rea på nyproduktion. Till exempel har Bonava tappat cirka 50 procent av sin försäljning och sänker därför priserna på sina ettor i Sätra, knappt sju km från Älvsjö. (5) En önskan hade varit att Moderaterna haft det fokuset även när de styrde staden och inte bara i opposition. Det en politiker föreslår i opposition håller de sällan när de kommit till makten. Christofer Fjellners utspel om en ny byggpolitik ska därför inte ses som något annat än just ett politiskt utspel.
Mässan och områdena runtomkring. Mässan är markerad med rött och Sjöängens bollplan, Älvsjö IP respektive Solbrännans skatepark är markerade med blått. (Bloggens markeringar)
Bild: Google Maps
En intressantare fråga är vilket område som egentligen ska bebyggas? Nyhetsrapporteringen är otydlig på den punkten och väcker fler frågor än den ger svar. Enligt rapporteringen i Dagens Nyheter breder området ut sig på båda sidor om järnvägen, men mässområdet ligger bara på järnvägens södra sida. Vidare säger artikeln att de idrottsytor som finns idag ska bli kvar. Det finns inga idrottsytor på mässområdet, bara mässhallarna, parkering och hotell. Däremot finns idrottsplatser i närheten. Det är Sjöängens bollplan på gränsen mot stadsdelen Örby Slott, Älvsjö IP och på andra sidan järnvägen Solbrännans skatepark. Runt mässområdet finns också fält och grönområden. Bilden politikerna försöker ge är att mässan ska rivas och att bostäder ska byggas där men sannolikt ingår också dessa områden i de framtida exploateringsplanerna. Speciellt tydligt blir det när finansborgarrådet Karin Wanngård säger att de "vill bygga ihop den nya stadsdelen med de äldre" (6). Områdena uppges vara dålig gammal sjöbotten och ska därför bli idrottstytor och parker. Men den som varit med ett tag vet att exploateringen brukar öka för varje nytt förslag som presenteras, hur dålig marken än är. Vi får se hur mycket park det blir kvar till slut.
Källor:
1) https://www.dn.se/sverige/stockholmsmassan-far-ge-plats-at-en-ny-stadsdel/ (Betalvägg)
2) https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholmsm%C3%A4ssan
Förtätning i ett redan förtätat område
På tre olika platser med två olika detaljplaner planeras för förtätning på ett litet område i Årsta. Det är Fortis AB som på två olika plaster längs Sköntorpsvägen vill bygga ett punkthus och ett lamellhus med totalt ca 65 lägenheter och SKB som i den andra detaljplanen tänker sig att bygga ca 50 bostäder i två olika byggnader på Orrfjärdsgränd.
Karta som visar de båda planernas områden i gult och närliggande pågående detaljplaner i blått. Bild: Stadsbyggnadskontoret
Båda detaljplanerna är exempel på exploatörsdrivet byggande, dvs att ett fastighetsbolag eller byggbolag begär och får en markanvisning. Då är det, ur bolagets synpunkt, de attraktiva och lönsamma platserna som bebyggs. Däremot kan de ur ett helhetsperspektiv vara olämpliga. Stockholms Stad borde i de fallen stå emot exploatörernas önskan istället för som nu gå deras ärenden.
Samtliga platser är olämpliga att bygga på. För det första är de alla mycket små vilket gör att de planerade husen kommer mycket nära befintliga byggnader. Det är förtätning som går för långt. Lamellhuset som planeras längs Sköntorpsvägen kommer att upplevas som en hög mur, både sett från gatan och från husen som blir inträngda av det. Det blir högre än andra hus som går längs gatan. De byggnader i närheten med motsvarande höjd är vinklade så att långsidorna inte är riktade mot gatan. Kvarteret mitt emot som byggdes för drygt 30 år sedan är byggt precis så. Det höga huset är vänt från gatan och mot gatan är det lägre bebyggelse i form av radhus vilket ger ett öppnade gaturum.
Illustration som visar det planerade lamellhuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Det finns också andra anledningar till att det är olämpligt att bygga på de föreslagna platserna. Det konstateras i planhandlingarna att de två platserna längs Sköntorpsvägen har höga respektive påtagliga naturvärden, det som kallas naturvärdeklass 2 och 3. Båda områdena utgör spridningskorridorer för arter som lever i barrskog och/eller ädellövskog. Att ens föreslå bebyggelse där det finns höga naturvärden är fel. Stockholms stadsplanering borde ha kommit längre än så. Det är lätt att prata om att Stockholms ska vara en miljövänlig stad men när exploatering står mot naturvärden vinner i allmänhet exploateringen.
Att hårdgöra ytor på det här sättet och minska växtligheten ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn då markens förmåga att ta hand om vattnet minskar. De kraftiga regnen kommer att öka i framtiden och dagvattensystemen kommer ha svårt att ta hand om allt vatten. Redan nu forsar vattnet längs gatorna vid kraftiga regn och det kommer att bli värre, speciellt om naturmark försvinner. Träd och annan växtlighet bidrar också till att binda partiklar i luften. Att ta bort grönska kommer att leda till sämre luft för alla som rör sig i området. De ursprungliga idéerna för Årsta med "hus i park" förloras allt mer i takt med förtätningen och gaturummen blir mer av innerstadskaraktär, speciellt när husen placeras direkt vid gatan utan förgårdsmark. Innerstadskaraktär är något stadsplanerare ofta eftersträvar men boende i området sällan efterfrågar där grönska och natur istället är den önskade miljön.
Sköntorsvägen mot öster där lamellhuset planeras. De tre stora påbyggnaderna (se nedan) syns i fonden, September 2023
Sköntorsvägen mot öster där punkthuset planeras. Huset med träfasad (se nedan) skymtar till höger i bild, September 2023
Områdena utgör också plats för spontanlek bland barn med pulkaåkning, bergsklättring mm. Det blir allt färre sådana platser i området och flera liknande områden har redan byggts bort. Lekparker finns men de är tillrättalagda och styr leken på ett annat sätt än den naturliga miljön. Årstaskogen finns i närheten men topografin där är ofta brant och svårare att röra sig i.
Illustration som visar det planerade punkthuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Den naturmark mellan Sköntorpsvägen och Orrfjärdsgränd där ett av husen planeras är så liten att det inte framstår som seriöst att placera ett hus där. Förslaget känns mer som prutmån för att boende som protesterar ska känna att de vunnit något om huset plockas bort i ur planförslaget i ett senare skede.
Perspektiv över planområdet. Grändhuset och Entréhuset är de planerade nya husen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Södergruppen Arkitekter.
Det lilla området mellan Sköntorpsvägen till vänster och Orrfjärdsgränd till höger där Entréhuset planeras, September 2023
Trafiksituationen kring Orrfjärdsgränd beskriv som katastrofal. Det är kaos när ungdomar ska lämnas och hämtas från fotbollsträning på idrottsplatsen i närheten. Att då bygga bort parkeringsplatser i området samtidigt som fler bilar tillkommer med nya bostäder kommer att öka de problemen avsevärt. Även om Stadsbyggnadskontoret anser att det finns lediga platser i befintliga garage är det så dyrt att parkera där att många väljer gatuparkering. Fler boende kommer leda till fler bilar som parkerar längs gatorna. Det är redan nu trångt på gatorna och än värre är det på vinterhalvåret när det är datumparkering med parkeringsförbud på olika gator.
Planhandlingarna uppger att "fler bostäder i området ger ett ökat underlag för kollektivtrafik" men missar det faktum att busstrafiken i området redan är hårt belastad. Att bygga nära kollektivtrafiken innebär inte att kollektivtrafiken tål hur mycket som helst. SL planerar dessutom att minska turtätheten på linjerna i området vilket ytterligare kommer öka belastningen på de bussar som går.
I lamellhuset planeras, som alltid, för en publik lokal i bottenvåningen som "aktiverar gatan och förstärker kopplingen mot norr till Årstaskogens entré". Oklart varför ett hus behöver kopplas till Årstaskogen. Illustrationsbilderna visar någon form av café. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret har en övertro på publika lokaler. På flera platser i Årsta har lokaler av den här typen byggts om till bostäder. Alldeles i närheten i det nybyggda huset med studentbostäder finns redan en publik lokal med uteservering som stått tom länge och väntar på nya hyresgäster. Intresset verkar onekligen svalt.
Området har de senaste åren redan förtätats kraftigt. Längs Långhalsvägen och Kolsnarsvägen har det byggts bostadshus på naturmark av just den typ som nu hotas av exploatering. På Sköntorpsvägen alldeles bredvid ett av de nu aktuella områdena byggdes det genom tre enorma påbyggnader ovanpå en befintlig byggnad, men som går ut över naturen, med ett 80-tal hyresrätter. Där byggdes också det tidigare nämnda fristående huset med ca 100 studentlägenheter. Några år tidigare byggdes också ett lamellhus med träfasad på naturmark alldeles i närheten och två punkthus där det nu planeras för ytterligare ett.
I Årsta med omnejd byggs också otroligt mycket redan. I Årstaberg byggs ca 1 000 bostäder, på Årstafältet pågår arbetet med 7 000 bostäder och i Slakthusområdet pågår arbetet med att bygga tusentals bostäder. På andra plaster i Stockholm pågår arbetet med mängder av andra bostäder. I kvarteret Persikan på Södermalm där den gamla bussdepån fanns byggs 1 240 bostäder och i den s.k. Bromstensstaden i Bromsten i Spånga byggs ca 2 500 bostäder, för att nämna några. Med tanke på den stora mängd bostäder kan dessa 115 inte göra någon skillnad. Däremot är det med tanke på det stora antal bostäder som byggs i Årsta och i övriga Stockholm viktigt att behålla naturområden, även de små, och öppningar i stadsbilden.
De båda detaljplanerna är ute på samråd fram till den 9 oktober 2023.
Medeltidsmuseet stänger
En av de sämsta idéerna någonsin måste vara att flytta ett museum som ligger på en plats för att kunna visa upp fornlämningar som hittats just där. Inte blir det bättre av att det inte finns någon färdig plats att flytta till. Flytten innebär att museet stängs under kanske så lång tid som ett decennium vilket i praktiken betyder att det läggs ner.
I oktober 2022 togs den planerade flytten av Medeltidsmuseet upp här på bloggen. Då var det bestämt att museet skulle flytta med det fanns ingen tidsplan. Nu finns det en tidsplan, men egentligen inte. Det är bestämt att museet ska lämna lokalerna på Helgeandsholmen under 2024 och stänga redan 5 november 2023 men det finns inget sagt om när det ska öppna igen i de nya lokalerna i börshuset i gamla stan. Museet kommer alltså att vara i malpåse under mycket lång tid, kanske så länge som tio år. Det innebär i praktiken en nedläggning. Efter så lång tid har en stor del av personalen bytts ut, kontinuiteten försvinner och det blir egentligen ett helt nytt museum som öppnar. När det nu blir.
Entrén till Medeltidsmuseet. Bild: Google Maps
Att Riksdagen behöver lokalerna till ett besöks- och mötescentrum är inte ett tillräckligt starkt skäl för att flytta museet. De skulle lika gärna kunna använda någon annan av de byggnader de disponerar, eller dra ner på något annat utrymme. Museet ligger där det ligger idag av en anledning, mer om det finns att läsa i det tidigare inlägget.
Det folkliga engagemanget mot stängningen är stort. En namninsamling har i skrivande stund samlat drygt 15 000 namnunderskrifter. Trots det är det relativt tyst i nyhetsrapporteringen om stängningen av museet, förutom någon enstaka artikel och krönika. För den som är konspiratoriskt lagd kan man misstänka att det beror på avsaknaden av officiell information, dvs pressreleaser, om stängningen. På så sätt flyger frågan under radarn när journalister, som mest skriver av pressreleaser, inte rapporterar om det. För den som är konspiratoriskt lagd alltså.
