Ädellövskogen

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades lämnades flera dela av Årstaskogen utanför för att möjliggöra exploatering. Sedan dess har reservatets gränser utökats men fortfarande lämnas viktiga delar utanför. Ett av dem är ädellövskogen nära Årsta gård som nu hotas. Inte ens de politiska partier som säger sig värna miljön invänder mot förslaget.

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades 2018 lämnades viktiga delar utanför reservatets gränser, vilket mötte stark kritik. Anledningen var att det fanns omfattande byggplaner för områdena. Centern gick 2018 till val på att inte bygga i Årstaskogen och fick stora framgångar i området. I maj 2022 utökades också reservatets gränser (1) men fortfarande lämnades delar av skogen utanför. En av dessa delar var ädellövskogen vid Ottsjövägen, nära Årsta gård, där det nu finns konkreta byggplaner. Ädellövskogen beskrivs som ett viktigt rekreationsområde och en del av ett historiskt kulturlandskap. (2) Inom området finns också en kulturhistorisk lämning. (3) Planområdet är också en del av ett större område med höga naturvärden. Här planeras nu för tre eller fyra flerbostadshus med totalt ca 90 hyresrätter. Exploateringsnämnden fattade beslut i december 2020 om markanvisning till fastighetsbolaget Wallenstam. Ungefär 100 meter söder om planområdet planeras för seniorbostäder och ett nytt vård- och omsorgsboende vilket kommer innebära ytterligare förtätning i området.


Vy över planområdet och den närmsta omgivningen. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande i en startpromemoria från april 2021 föreslår att politikerna i stadsbyggnadsnämnden ska besluta om att planarbetet ska påbörjas. (3)

Tjänsteutlåtandet svävar på målet ifall planområdet ligger i eller vid Årstaskogen. På ett ställe står att "området ligger i utkanten av Årstaskogen" samtidigt som det på andra stället står att "området ligger i direkt anslutning till Årstaskogen". Det här är anmärkningsvärt luddiga formuleringar. Planområdet är utan tvekan en del av skogen, även om det ligger i kanten av den och nära bebyggelse.


Planområdet i Årstaskogen, November 2022


Planområdet sett från Ottsjövägen, November 2022

Tjänsteutlåtandet säger vidare att "Tillgängligheten till Årstaskogen behöver förbättras med tydliga parkentréer". Här måste man ställa sig frågan hur tillgängligheten till skogen förbättras av att det byggs nya hus i den och varför det behövs en "parkentré" till en skog. Tjänsteutlåtandet ger inget svar på det. Skogen står där den står. Det är bara att kliva in i den, gångvägar finns redan. Hela resonemanget är fullständigt obegripligt och bara en massa snömos för att motivera en exploatering.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att projektet inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning behöver göras. Men det konstateras samtidigt i utlåtandet att miljöförvaltningen anser att projektet "kan antas medföra betydande miljöpåverkan med avseende på ekologiska spridningsfunktioner och negativ påverkan på gröna funktioner i strukturen".

I maj 2021 beslutade stadsbyggnadsnämnden enligt förslaget i startpromemorian och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda planarbetet. (4) Då var det den blå-gröna majoriteten som styrde i Stockholm. Varken Centern, som tidigare försvarat Årstaskogen, eller Miljöpartiet, som säger sig värna miljön, hade något att invända. Istället uttalade de sig tillsammans med den övriga majoriteten att det var lämpligt att gå vidare med planerna och att det för att spara naturmark skulle utredas om det är möjligt att placera den nya bebyggelsen nära befintliga hus. Att spara naturmark genom att låta bli att bygga på platsen nämner de inte, istället innebär det att de som redan bor där blir inträngda av nya hus samtidigt som en del av skogen bebyggs.

Källor:
1) https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/vad-hander-med-arstaskogen/
2) https://räddaädellövskogen.se
3) Tjänsteutlåtande start-PM (Dnr 2021-03220)
4) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2021-05-26 § 31


Medeltidsmuseet måste flytta

När riksdagsförvaltningen vill utöka sina lokaler måste Medeltidsmuseet under Norrbro flytta. I museet finns fasta fornlämningar av bl.a. Stockholms gamla stadsmur. Det är just därför museet ligger på platsen. När museet byggdes skedde det på bekostnad av riksdagens garage men nu tar riksdagsförvaltningen till slut ändå över platsen.

När riksdagen skulle bygga ett garage i slutet at 1970-talet föll valet av plats på Helgeandsholmen precis framför riksdagshuset. Arkeologiska utkrävningar visade emellertid att det fanns fornlämningar där, bla delar av den gamla stadsmuren från 1530-talet, en medeltida kyrkogård och en hemlig gång som gick från Slottet till hovstallet på Helgeandsholmen. Garaget blev mycket mindre än planerat och istället skapades ett museum kring de tre fasta fornlämningarna som blev en del av museets utställningar. Medeltidsmuseet öppnade 1986. (1)


Entrén till Medeltidsmuseet. Bild: Google Maps

För ca ett år sedan kom nyheten att Medeltidsmuseet måste flytta. Sedan dess har det varit tyst men museet bekräftar i ett mailsvar till bloggen att ambitionen är att det ska flytta men att ingen tidsplan är satt. Riksdagsförvaltningen som äger det mesta av lokalerna ska ta över dem. Museet ska istället flytta till Börshuset vid Stortorget i Gamla stan där Nobel Prize Museum finns idag. Det museet ska i den här flyttkarusellen flytta till det planerade nobelcentret som först skulle ligga på Blasieholmen men som efter protester (och förlorade kärnväljare för Moderaterna) nu planeras att byggas i närheten av Slussen efter att Stockholms Stad delat ut byggrätter för att lösa den flytten.

Vad riksdagsförvaltningen ska ha lokalerna till är något oklart mer än att de behöver dem "för sin verksamhet" (2). Det ska också bli ett besökscentrum där den medeltida stadsmuren ska vara tillgänglig för allmänheten. Något den faktiskt redan är så inget nytt under solen där.

I ett läge där andra företag och organisationer efter Corona-pandemin väljer att låta sina anställda arbeta hemma delar av tiden och samtidigt minskar storleken på sina lokaler väljer alltså riksdagsförvaltningen att öka sina ytor. Dessutom på bekostnad av ett välbesökt museum som ligger där det gör just därför att den gamla stadsmuren och andra fornlämningar finns där.

Källor:
1 ) https://medeltidsmuseet.stockholm.se/om-oss/medeltidsmuseets-historia/
2 ) https://medeltidsmuseet.stockholm.se/om-oss/medeltidsmuseet-flyttar/


Hur blev det sedan?

För snart sex år sedan publicerades ett inlägg här på bloggen skrivet av en gästskribent där visionsbilder som visade hur nya byggprojekt skulle se ut jämfördes med hur det blev i verkligheten. Resultatet av jämförelsen var ganska nedslående och verkligheten var sällan så vacker som den beskrivits i bilderna. Inlägget finns att läsa här.

En av de platser som var med i jämförelsen var den nya nedgången till tunnelbanan vid Station City. Jämförelsen fick kritik i en kommentar till inlägget. Jämförelsen ansågs vara orättvis eftersom nedgången inte var färdigt och butikerna inte öppnat.

"Ganska dåligt genomförd jämförelse. Visionsbilden från Station City består av tunnelbaneentrén med alla butiker öppna för allmänheten, något som ska ske vid öppnandet av Citybanan senare i år. Vid tidpunkten av bilden tagen ur verkligheten har dessa inte hunnit öppna."



Visionsbild över tunnelbaneentrén i Station City.


... och verkligheten 2016.

Det är därför dags att se efter vad som hänt och hur det ser ut idag. Trots att två caféer/restauranger öppnat ser det för övrigt precis likadant ut. Jämförelse som gjorde då 2016 var både rättvis och korrekt. Den visionsbild som presenterades framstår som ännu mer vilseledande när det inte längre går att säga att platsen inte är färdig.

... och verkligheten September 2022  

Rivning pågår

Det känns tråkigt att återigen behöva använda rubriken "Rivning pågår" men det är vad som sker nu. Den här gången är det Snäckan 8, även kallad KPMG-huset efter en tidigare hyresgäst, vid Tegelbacken som rivs. Byggnaden är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum. Diskussionerna om att riva och bygga nytt har pågått länge. Redan 2013 skrevs här på bloggen ett inlägg i ämnet. Skönhetsrådet avstyrkte detaljplaneförslaget (1) och när beslutet fattats överklagades det av Samfundet S:t Erik. (2) Men domstolen godkände inte överklagan och nu rivs alltså byggnaden.


KPMG-huset dolt bakom byggställningar, Augusti 2022

Det är byggbolaget Skanska som ska bygga ett nytt kontor på platsen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) köper genom sitt dotterbolag Slussgården byggnaden för 2,7 miljarder kr. (3) SKR ska sedan hyra in sig i lokalerna. SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar och dessa betalar medlemsavgift till organisationen. (4, 5) Det är i slutändan alltså skattepengar som bekostar det stora nybygget. Den höga prislappen är också något SKR fått kritik för (6)


KPMG-huset, Arkivbild Juli 2013

KPMG-huset som nu rivs ligger bredvid Hotell Sheraton och byggdes under de första åren på 1970-talet. Arkitekt var Erik Thelaus arkitektkontor. Det är ett av de hus som byggdes under Norrmalmsregleringen och få anser att det är en vacker byggnad. Många av husen från 1960- och 1970-talen har kritiserats för sin storskalighet och sina monotona fasader. Men även om husen i City från den tiden rivs kommer inte de gamla husen i Klara-kvarteren tillbaka. Istället upprepar och förstärker de nya husen ofta Norrmalmsregleringen misstag. Så också i det här fallet. Byggnaden blir både högre och bredare än den tidigare och fasaden blir lika storskalig och monoton men med större fönster och mer glas. Glas ger ofta ett mörkt intryck dagtid.


Illustration över den framtida kontorsbyggnaden. Bild: Stockholms Stad

Delar av fasaden ska återanvändas och annat material ska återvinnas vilket framhålls som ett miljömässigt argument för bygget. (3) Men det kan aldrig uppväga de enorma mängder avfall en rivning och nybyggnation av den här storleken innebär. Greenwashing kallas det när man framhåller små miljömässiga fördelar som inte på långa vägar uppväger nackdelarna.

Källor:
1) Samrådsredogörelse Detaljplan för Snäckan 8 i stadsdelen Norrmalm, Dp 2012-16699
2) https://www.fastighetsnytt.se/fastighetsmarknad/kontor/gront-ljus-for-skanskas-rivning-i-city-ser-fram-emot-att-ga-vidare-med-projektet/
3) https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/klart-skanska-saljer-snackan-8-for-27-miljarder-kronor/
4) https://skr.se/skr/omskr.409.html
5) https://skr.se/skr/omskr/inriktningochverksamhet/forbundsavgift.496.html
6) https://www.expressen.se/ledare/ar-lyxkontor-viktigare-an-aldreboenden-skr/


Värmebölja

Det är inte längre ovanligt att Sverige och övriga Europa drabbas av extrema värmeböljor på somrarna. Det är något vi måste vänja oss vid. Sommaren 2018 med sin värme, torka och skogsbränder har många i färskt minne.

Men varje sommar är nyhetsrapporteringen lika förvånad över det som sker och mängder med artiklar och nyhetsinslag rapporterar att nu är klimatförändringarna här på allvar. De har varit här länge.

Varje år kommer det också artiklar och politiska utspel om att städer måste anpassas till ett varmare klimat för att det ska gå att bo i dem. Exempel ges på hus med växter på både tak och väggar. Men ingen nämner att det också handlar om att ta hand om den grönska som redan finns. Därför är det ett stort misstag att exploatera parker och stadsnära natur med ny bebyggelse. Även små gröna ytor mellan befintliga hus har betydelse för att minska temperaturen varma dagar. Det här har tagits upp flera gånger här på bloggen, bla i inlägget "Förtätningens pris". Inlägget är nästan 10 år gammalt men mer aktuellt än någonsin.

När hösten kommer och det är svalare ute glöms frågan bort igen och allting återgår till det vanliga. Journalister fortsätter att hämta sin nyhetsinspiration från Twitter och olika pressreleaser samtidigt som politiker fortsätter att lova bort grönområden till olika byggbolag. Minnet är kort och ingen har lärt sig någonting.


Sjöstadshöjden

Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar och framhålls ofta som ett ideal. Men den saknar större grönområden. Det enda större naturområdet är den del av Hammarbyskogen som går längs stadsdelens utkant. Det ska enligt planerna bebyggas vilket gör att dess positiva effekter på klimat och miljö försvinner.

Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar som började byggas kring millennieskiftet. Den framhålls ofta som ett ideal när det gäller stadsbyggnad och miljötänk men saknar egentligen natur och grönområden. Det skulle emellertid vara orättvist att säga att stadsdelen helt saknar grönska. Längs gatorna finns alléer med träd, på gårdarna finns planteringar och buskar och det finns två parker av någorlunda storlek. Parkerna är trevliga och i Sickla Park finns en hel del träd medan Lumaparken egentligen mest är en gräsbelagd yta med en konstgjord bäck. Naturen saknas. Vattnet i Hammarby sjö och kanalen kan inte räknas i det här sammanhanget, att gå längs kajen, sitta på en balkong eller en brygga och titta ut över vattnet är inte samma sak som att vara i naturen.


Hammarby Sjöstad med Hammarbyskogens norrsluttning till höger. Arkivbild från Mars 2022

Den enda ordentliga natur värd namnet är Hammarbyskogens norrsluttning som går längs kanten på Hammarby Sjöstad längs Hammarbyvägen. Men den ska nu byggas bort. Hammarbyvägen ska sänkas och bli ett "urbant stråk". Längs vägen ska det byggas kontor, hotell och en del bostäder. Hushöjderna kommer att variera mellan 5 och 16 våningar. För att få plats med alla nya hus kommer också en del rivningar av befintliga byggande att ske, tex Trikåfabriken 4 från 1991.


3D-rendering med den föreslagna bebyggelsen i vitt, Bild: Stadsbyggnadskontoret


Hammarbyvägen österut, Juni 2022


Samma plats som bilden ovan i en förföriskt visionsbild.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Sweco Architects


Visionsbild med föreslagen bebyggelse längs Hammarbyvägen i en vy österut.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX

Grönområdet som byggs bort kanske inte är ett av Stockholms mest besökta rekreationsområden men med tanke på bristen på natur i Hammarby sjöstad fyller det ändå en viktig funktion. Grönska sänker temperaturen heta sommardagar, binder partiklar i luften och minskar risken för översvämningar vid kraftiga skyfall.


Hammarbyvägen västerut. Trikåfabriken 4 är byggnaden närmast i bild, Juni 2022

Hammarbyvägen är kraftigt trafikerad och är inget annat än en trafikled, men trafiken kommer inte att minska med ny bebyggelse. Skillnaden blir att det är hus längs båda sidor av gatan och ingen grönska. Människor kommer bara att röra sig här om de har ett ärende till något av husen, i annat fall kommer de även fortsättningsvis att röra sig längs vattnet. Nackdelarna för hela stadsdelen riskerar också att bli påtagliga när grönområdets dämpande effekter försvinner då den natur som blir kvar skärmas av från vägen och den övriga stadsdelen.


Ofrivillig komik

En gata i Årsta håller på att asfalteras i omgångar. Vägen och trottoaren stängs av, den gamla asfalten tas bort och ny läggs dit. Det finns inget att säga om det, att underhålla slitna vägar är sånt som måste göras. Men skyltningen blev lite komisk när gående på båda sidorna av trottoaren hänvisades till den andra sidan.




(Klicka på bilderna för större format.)

Ett liknande problem fanns tidigare i Hammarby Sjöstad vid Hammarby Kaj och trappan till och från Skansbron. Flera trappor och hus har reparerats under våren på grund av rasrisk. Hörsägen gör gällande att det beror på vibrationer från den nya bussterminalen som ligger granne. Nu behövde iallafall trappan upp till Skansbron stängas av för reparation och skyltar hänvisade gående till hissen i närheten. Problemet var bara att hissen också var trasig. En lapp på hissdörren nere på kajen meddelade att den var avstängd i väntan på reservdelar. Men uppe på bron fanns inget meddelande på hissen. Där gick människor från den avstängda trappan för att ta hissen och stod sen och undrade varför den aldrig kom. Dålig tidpunkt för en hiss att behöva repareras. Ännu sämre tidpunkt för den som satte upp skyltarna vid trappan.

Trappan är i skrivande stund inte färdigreparerad men har öppnat för gående. Hissen väntar fortfarande på reservdelar men lappen på hissen har bytts ut och talar nu om att behovet av reparation beror på vandalisering. Det förklarar varför en relativt ny hiss att behöver repareras.




Eriksdalslunden - Dålig planering kapar ännu en park

Raden av parker i Stockholm som bebyggs börjar bli lång. Nu har turen kommit till Eriksdalslunden på Södermalm där staden vill låta Blomsterfonden bygga vård-, omsorg- och seniorbostäder.

Planerna som presenterades i Stadbyggnadskontorets startpromemoria innebar att Blomsterfonen skulle få bygga två hus i Eriksdalslunden på Södermalm, i den del av parken som kallas Tullhagen. Ett hus med sex våningar planerades i Tullhagens nordvästra del mot Ringvägen och skulle innehålla 55 vård- och omsorgsbostäder. I den sydvästra delen som vetter mot Gräsgatan föreslogs 45 seniorbostäder i ytterligare ett hus med tre till fyra våningar.


Eriksdalslunden och den del som kallas Tullhagen med de planerade husens ungefärliga placering markerad. Skanstull syns till höger i bild, Ringvägen i bildens överkant och Eriksdalsbadet i underkant. Bild: Stadsbyggnadskontoret

När stadsbyggnadsnämnden i december 2021 fattade beslut om att inleda planarbetet strök de området närmast Ringvägen ur planerna och planarbetet omfattar nu området vi Gräsgatan. Alltid något men det är fortfarande en park de planerar att bygga i och ytterligare en park som naggas i kanten.

Visst behövs det vård-, omsorg- och seniorbostäder men när nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden eller jättebygget i Kv. Persikan på Södermalm planlades kunde gott några dyra bostadsrätter strukits ur planerna och Blomsterfonen fått markanvisning där istället. Det hade gett lite lägre vinst för byggbolag och exploatörer men en bättre stad för alla där grönska får finns kvar eftersom den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir alltmer ovanliga. Att så inte skedde är inget annat än riktigt dålig planering från stadens sida.

Att allt fler ytor blir hårdgjorda minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500–700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften. Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner. Grönska har alltså en stor betydelse för stadens befolkning även om man inte befinner sig mitt i den.


Eriksdalslunden i April 2022 och platsen där stadsbyggnadskontoret föreslog att ett av husen skulle byggas men där stadsbyggnadsnämnden sade nej.

Stockholms stad måste ha ett helhetsperspektiv i sin planering på ett helt annat sätt än vad som sker idag. Det är dags att staden tar sitt ansvar och planerar in mindre ekonomiskt lönsamma verksamheter i stora projekt i stället för att bara sälja så mycket mark som möjligt till privata aktörer för att sedan offra stadens parker när annan verksamhet behöver utökas.


Rivningsvågen fortsätter

I augusti 2016 publicerades här på bloggen en lista med exempel på byggnader som rivits de senaste åren och andra byggnader som var hotade av rivning. Sedan dess har flera av de då hotade byggnaderna rivits medan några fortfarande finns kvar. Det kom en fråga till bloggen om det hade gjorts någon ny sammanställning av det som rivits i Stockholm sedan den förra gjordes, antingen här på bloggen eller någon annanstans. Jag kände inte till någon utan började sätta ihop en ny lista.

Det här är absolut ingen komplett lista av vad som rivits sedan det förra inlägget publicerades utan är ett urval främst baserat på vad som tagits upp här på bloggen tidigare. Mycket av det som rivits hade ett högt eller till och med ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Graffitimålningen Fascinate var till och med q-märkt.

I stället för att upprepa mig om vilka miljökonsekvenser rivningar innebär, speciellt av hus som är helt funktionsdugliga, hänvisar jag till tidigare inlägg i ämnet om avfall vid rivning och nyproduktion.



Statens Normalskola (f.d. Musikhögskolan), Östermalm
Byggd: 1950-talet
Högt kulturhistoriskt värde
Riven 2016



Gasklocka 4, Hjorthagen
Byggd: 1932
Mycket högt kulturhistoriskt värde
Riven 2017 - 2018




H-Huset, Norrmalm
Byggt: 1962-70
Högt kulturhistoriskt värde
Rivet 2018



Söderhallen (SL:s bussdepå och Spårvägsmuseet), Södermalm
Byggt: 1954-57
Kulturhistoriskt värdefull
Rivet 2018



Astoria, Östermalm
Byggt: 1870-talet
Kulturhistoriskt värdefull
Delvis rivet 2018



"Filadelfiahuset", Spånga
Byggt: 1930-talet / 1940-talet
Rivet 2018




Packrummet (Kontors- och industribyggnader), Årstaberg/Liljeholmen
Byggt: 1960-talet, 1980-90-talet
Visst kulturhistoriskt värde
Rivet 2018 - 2021



Ersta Sjukhus, Södermalm
Byggt: 1930-talet - 1960-talet
Kulturhistoriskt värdefull
Stora delar rivet 2019



Örbykyrkan, Örby
Byggd: 1929-30
Riven 2020



Primusområdet, Lilla Essingen
Byggt: 1960-talet / 1970-talet
Rivet 2021



Stockholms äldsta bensinstation, Östermalm
Byggd: 1926
Högt kulturhistoriskt värde
Riven 2021



Graffitimålningen Fascinate, Spånga
Målad: 1989
Mycket högt kulturhistoriskt värde
Riven 2021

Bygge på Bromstens IP - En del av en oroande trend

När nya områden planeras har de så hög exploatering som möjligt för att få in så många bostäder det går. Det leder till att nödvändiga funktioner som behövs för de boende, tex skolor och idrottshallar, inte får plats utan placeras alldeles bredvid det nya området. Ofta är det då en park eller en idrottsplats som offras. Det här är en oroande trend i Stockholms stadsbyggnadspolitik.

I en växande stad ökar behovet att idrott och rörelse, både i organiserad form och som spontanidrott. Många måste redan idag åka långt för att ha tillgång till ytor avsedda för idrott. Att i det läget bebygga idrottsytor ökar bara nämnda problem.

På Bromstens IP i nordvästra Stockholm är det just det som planeras. Planerna på att bebygga idrottsplatsen har kommit och gått under åren och frågan har tagits upp här på bloggen tidigare. Men nu är planerna aktuella igen och detaljplaneförslaget var nyligen ute på samråd. Stadens tanke är att en ny skola och en ny idrottshall ska byggas på en stor del av idrottsplatsen. Den planerade skolan och idrottshallen kommer inte att vara spontant tillgängliga på samma sätt som den öppna ytan är idag. En del av idrottsplatsen blir kvar men ytan halveras. Stockholms Stad borde i stället aktivt arbeta för att utöka ytor för spontanidrott.

Bromstens IP är också viktig för föreningslivet. Den lokala fotbollsklubben Bromstens IK grundades 1910 och många av dess spelare kommer från områdena runt Järvafältet. För några år sedan ordnade Bromstens IK ett lag för ensamkommande flyktingar. Det är sådant som skapar integration och gemenskap och att bygga bort möjligheter till det i tider av gängskjutningar och ökad segregation är ett stort misstag. Fotbollsplanerna i Bromsten används också av klubbar och lag från hela Stockholm och att bebygga en stor del av dessa riskerar att slå ut föreningslivet för unga i många år.

Om byggplanerna blir verklighet kommer hela idrottsplatsen att stängas under fem år. Det är en uppgift som överraskat stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M). Han hade inte förstått att bygget skulle dra igång redan i år och vilka konsekvenser det får. Istället för att stoppa planerna gav han exploateringskontoret i uppgift att hitta en ersättningsyta, men flera olika förvaltningar och politiska nämnder är inblandade vilket gör att ingen har ansvaret. Det finns heller inte några pengar avsatta. (1)


Bromstens IP, Februari 2022


Protester mot byggplanerna på Bromstens IP.

När Bromstens industriområde precis i närheten nu bebyggs till Bromstensstaden borde skolan och idrottshallen placeras där. Att så inte sker är anmärkningsvärt. Det är ett stort område som har planerats sedan över ett decennium, men på något sätt glömdes skola och idrottshall bort under så lång tid att idrottsplatsen i närheten nu desperat måste exploateras. Det verkar nästan som om politiker och stadsbyggnadskontoret först nu förstått att det behövs mer än säljbara bostäder i en växande stad. När byggplanerna tidigare var aktuella styrde den röd-gröna majoriteten i Stockholm. Då protesterade Moderaterna med Joakim Larsson i spetsen mot att idrottsplatsen skulle bebyggas och kallade det "ett svek mot barn och ungdomar i västra Stockholm". (2) Då var Joakim Larsson (M) oppositionsborgarråd och vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Nu är han stadsbyggnadsborgarråd i det blå-gröna styret och är alltså numera för byggplanerna. Det är ett tydligt bevis på att det inte spelar någon roll vilken politisk majoritet som bestämmer i stadshuset och att oppositionens kritik inte är annat än politisk teater.


Den framväxande Bromstensstaden där det hade gått att få plats med en skola.

Det här är dessvärre inget unikt för Bromsten. I Årstastråket etapp 3 ska ett stort område bebyggas med bostäder men en skola och en idrottshall ska placeras i närliggande Steningeparken. I båda fall borde exploateringen minskas så att skolor och idrottshallar får plats utan att parker och idrottsplatser offras. En gång kan betraktas som ett misstag, två gånger är en trend.

En gång kan betraktas som ett misstag, två gånger är en trend.


Det sker allt oftare Stockholm att stora exploateringsområden byggs alldeles för täta med enbart bostäder eftersom staden vill sälja så mycket mark som möjligt till privata aktörer. Sen kläms nödvändiga, behjärtansvärda men inte lönsamma verksamheter in på offentlig mark. Synpunkter och överklaganden på skolor, idrottshallar och äldreboenden är lätta för politiker, stadsbyggnadskontoret och domstolar att avslå. Argument som att det är brist på skolor och idrottshallar väger alltid tyngre än de parker och idrottsplatser som exploateras.

Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/sa-sager-staden-om-stangningen-av-bromstens-ip/repulj!eSfmIOaWWvE56lzTklPmSw/
2) https://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms-stad/pressreleases/m-s-maaste-skrota-rivningsplanerna-foer-bromstens-ip-2107176

Vad händer på Djurgården?

Djurgårdens klassiska och omtyckta miljö riskerar att fördärvas av hårdhänt exploatering eller medvetet förfall av klassiska byggnader. Här beskrivs ett urval av pågående projekt.

Djurgården är ett klassiskt parkområde där natur och gamla byggnader samsas med nöjesfält, museer och restauranger. Miljön och de gamla husen skapar tillsammans med evenemangen en helhet som lockar mängder med besökare. För det är inte bara Gröna Lund, Skansen, museer och andra evenemangslokaler som gör området speciellt. Även själva miljön bidrar till att göra det attraktivt. Men likt flugor kring en sockerbit flockas de som vill tjäna pengar på den attraktiva miljön. Om det inte sker med stor försiktighet riskerar den omtyckta Djurgården att fördärvas och området blir som vilket nöjesstråk som helst. För varje klassisk byggnad som byggs om kraftigt eller rivs och ersätts av ett nytt modernt hus försvinner lite av den ursprungliga miljö som en gång gjorde området attraktivt. Exempel på detta är Cirkus utbyggnad som ser ut som en konservburk och klassiska Lindgården som revs och ersattes av ett hotell med en ABBA-utställning i källaren.

Det är mycket som händer på Södra och Norra Djurgården. Nedan följer ett urval av aktuella projekt. (1) Varje projekt skulle förtjäna ett eget blogginlägg men för att visa på omfattningen av vad som sker så tar vi dem här i ett svep.


Karta från Hitta.se med nedan beskrivna projekt markerade med rött. (Bloggens markeringar)

Gröna Lunds utbyggnad
Bakom Liljevalchs konsthall ligger tomten Skeppsholmsviken 6. Den är idag skräpig och allmänt ogästvänlig och skulle gärna få rustas upp till en fin parkmiljö för Djurgårdsbesökare. Den gamla nöjesparken Nöjesfältet låg här mellan 1923 och 1957 (2) så låga hus, caféer, vinterskridskobana och låga åkattraktioner anpassade för barn skulle kunna fungera. Gröna Lund vill istället placera 6 stycken åkattraktioner på mellan 18 och 45 meters höjd vilket motsvarar höghus på mellan sex och femton våningar. Runt nöjesfältet planeras lägre trähus i gammal stil och en bro över Allmänna gränd som ska binda ihop den nya tomten med den äldre Gröna Lundstomten.

Dessutom skulle de boende alldeles bredvid utsättas för stora bullerstörningar. Bosätter man sig nära ett nöjesfält måste man räkna med att det låter men om nöjesfältet vill utöka sin verksamhet måste de också ta hänsyn till de boende.

Utöver det vill Kungliga Djurgårdsförvaltningen sälja strandremsan utanför det gamla Nöjesfältets tomt till Gröna Lund, alltså den strandremsa som idag är tillgänglig för allmänheten även om den är i dåligt skick. Istället lovar Gröna Lund att bygga en träbrygga ute i vattnet vilket i praktiken innebär en exploatering av vattenytan.

Stockholms Stad godkände detaljplaneförslaget för utvidgningen av Gröna Lund men Mark- och miljödomstolen upphävde den 6 maj 2021 detaljplanen då den anser att de kulturhistoriska värdena och riksintresset Nationalstadsparken skulle skadas. Därmed går domstolen på Riksantikvarieämbetets sakkunnigutlåtande som är starkt kritiskt och påpekar att utbyggnaden skulle bli alltför dominerande och skada andra viktiga värden på Djurgården. Även bron över Allmänna gränd skulle "förstärka Gröna Lunds dominans över området". Domstolens dom är överklagad av Stockholms stad och Gröna Lund.

Utbyggnad av Hasselbacken
Restaurang Hasselbacken precis invid Cirkus och Gröna Lund byggdes i början av 1850-talet. Delar av anläggningen är blåklassad av Stockholms Stadsmuseum. Här vill ägaren Pop House Sweden med Björn Ulvaeus i spetsen göra en jättelik ombyggnad av hela Hasselbacken med 75 nya hotellrum och konferensbyggnader på 6000 kvadratmeter. Det skulle innebära att hela den gamla trädgårdsanläggningen schaktas bort till förmån för en till större delen underjordisk utställningshall. I stället för den historiska trädgården görs en mindre grusad plan yta på utställningshallens tak. Runt denna yta byggs höga runda hotellbyggnader som kommer att dölja den gamla restaurangbyggnaden. Terrasseringen mot Djurgårdsvägen försvinner helt och ersätts med en tom slänt. Mot Djurgårdsslätten och Hazeliusbacken vill man sänka de ursprungliga marknivåerna så att man skall uppfatta Hasselbacken och Cirkus som en enhet. Även byggnaden på andra sidan Djurgårdsvägen i hörnet mot Allmänna gränd ingår i planområdet. Den är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum.

Förslaget var på samråd 2021 och flera remissinstanser, däribland Länsstyrelsen var kritiska till förslaget. Länsstyrelsen påpekar i sitt yttrande att förslaget måste bearbetas för att "undvika påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården respektive på riksintresset för Nationalstadsparken". Länsstyrelsen anser också att "planförslaget behöver bearbetas vad gäller frågor som rör miljökvalitetsnormer för vatten".


Illustration över den planerade utbyggnaden av Hasselbacken. Bild: Rädda Djurgården

Tillbyggnad av Villa Källhagen
På Norra Djurgårdens södra del, mellan amerikanska ambassaden och Sjöhistoriska museet, ligger Villa Källhagen, en restaurang och hotell med anor från 1700-talet. Inget från 1700-talet finns kvar men ett rött hus, "Röda stugan" från tidigt 1800-tal, finns kvar som en del av Villa Källhagen. Röda Stugan är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum. 1988 flyttades huset en bit för att ge plats åt en större modern anläggning med restaurang, hotell och konferenslokaler. Den nya anläggningen stod klar 1990.

Nu planeras för ytterligare en stor tillbyggnad och i juni 2020 fick Källhagen positivt planbesked, dvs detaljplanearbete får inledas och ett förslag till detaljplan beräknas vara färdigt 2023. De planer som är aktuella gäller en betydligt större friliggande byggnad nordost om huvudbyggnaden mot Djurgårdsbrunnsvägen, delvis på parkeringsplatsen. Fem olika alternativ med hotellrum, spa och ett konferensutrymme har presenterats. Alla fem alternativen innebär en alltför stor byggnad, både ur landskapssynpunkt och i relation till Källhagens arkitektoniskt värdefulla huvudbyggnad och de är tre alternativt fyra våningar höga, dvs högre än den befintliga byggnaden.

Lidingöbro värdshus
Tidigare var Lidingöbro Värdshus på Norra Djurgårdens östra del ett populärt utflyktsmål för många stockholmare. Här fanns sedan 1820-talet en restaurang. Den stängde slutligen 2004. I åratal har nu Lidingöbro värdshus varit ett ärende på Stadsbyggnadskontoret och tidigare på Fastighetskontoret. Värdshuset med arrende från Stockholms stad har de senaste decennierna bytt ägare ett stort antal gånger. Bygglov har givits av Stockholms stad som ägarna inte utnyttjat. Byggnaderna har förfallit ytterligare varefter ägarna, vanligtvis nya, begärt och fått anstånd. I mars 2010 revs större delen av byggnaden för att ge plats åt ett hotell. (3) Därefter har inte mycket hänt. Stockholms stad har, trots uppenbara brister i ägarnas hantering, inte gjort någonting åt saken. Likheterna med hanteringen av Lindgården på Södra Djurgården är uppenbara.

Ägarnas planer tycks vara att söka byggrätt för ett långtidshotell (som senare skulle kunna omvandlas till exempelvis bostadsrätter).


Övergiven byggarbetsplats vid Lidingöbro värdshus. Bild: Rädda Djurgården

Liljevalchs utbyggnad
Liljevalchs utbyggnad har redan tagits upp här på bloggen. Utbyggnaden invigdes den 12 augusti 2021. Liljevalchs skriver på sin hemsida att "med sin fasad av nästan 7 000 transparenta glasbottnar tar anläggningen glittrande plats i sitt offentliga rum". (4) För gemene man ser den dock ut som en stor betongklump som är illa anpassad till sin omgivning. Hur den kunde kosta över en halv miljard kr är en gåta.


Liljevalchs utbyggnad, Augusti 2021

Liljevalchs nya byggnad och det fyrkantiga Pop House Hotell visar att nyexploatering hittils inte alls anpassats för området utan ger en skrämmande föraning om hur hela Djurgården kommer att se ut i framtiden om pengarna får styra.

Övriga projekt som Föreningen Rädda Djurgården tar upp är:
  • Djurgårdsbrunns värdshus
  • Padelcenter vid Djurgårdsbrunn
  • Pontonbryggor vid Junibacken
  • Konferensanläggning vid Stallmästaregården
  • Vattentornet Lill-Jansskogen

Källor:
1) https://www.raddadjurgarden.se/projekt/
2) https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%B6jesf%C3%A4ltet
3) https://sv.wikipedia.org/wiki/Liding%C3%B6bro_v%C3%A4rdshus
4) https://liljevalchs.se/om-oss/aktuellt/liljevalchs-invigs-12-augusti/

Nyproduktion ökar boendekostnaderna

Tomträttsavgälden baseras på markens taxeringsvärde. I takt med att markpriserna stiger höjer Stockholms Stad tomträttsavgälderna. Markpriset baseras till stor del på vad byggbolag är beredda att betala för marken när de vill bygga nytt. Vinnare är kommunen som drar in pengar på marken samtidigt som de höjer tomträttsavgälderna. Förlorare är de boende i de äldre husen som tvingas på ökade kostnader.

Tomträttsavgäld är den avgift som betalas till kommunen när ett hus står på kommunal mark. I Stockholm Stad står knappt 4 000 flerbostadshus, både hyres- och bostadsrätter, på kommunal mark och fastighetsägare och bostadsrättsföreningar betalar stora summor till kommunen varje år. (1) Det finns även småhus, som villor och radhus, som har tomträttsavgäld. Tomträttsavgälden beräknas bl.a. efter markens taxeringsvärde som i sin tur bygger på markpriset.



I Stockholm är det kommunfullmäktige som beslutar om nivån. Det skedde senast 2017 (2) med kraftigt höjda tomträttsavgälder som följd. Beslutet sker inte genom någon förhandling med berörda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. De har bara att rätta sig efter beslutet och betala. Tomträttsavgälderna börjar bli allt mer betungande utgifter vilket leder till höjda hyror och avgifter. Kommunerna i Sverige drar in stora pengar på tomträttsavgälderna. Stockholms Stad drog under 2020 in 2,5 miljarder kronor i tomträttsavgäld. Under det senaste tio åren har staden tagit in cirka 23 miljarder kronor i tomträttsavgälder. (3)

De senaste åren har markpriser och taxeringsvärden ökat. Det beror delvis på stigande bostadspriser men också på att kommunen säljer mark dyrt när nya hus ska byggas. I vissa fall används s.k. jämförelseförfarande när anbud tas in för nya projekt. Då finns flera olika delar som Stockholms Stad bedömer, tex arkitektur, social hållbarhet eller boendetyper. I andra fall används s.k. markanvisningstävling vilket betyder att den som betalar mest får köpa marken. "Staden kommer att träffa markanvisningsavtal med det bolag som i sitt anbud lämnar det högsta priset för byggrätten." (4) Byggbolag är beredda att betala nästan hur mycket som helst för mark, de går med vinst ändå. De avvaktar byggstart tills lägenheterna är sålda eller så höjer de skuldsättningen i nybildade bostadsrättsföreningar. Det här gör att markpriserna stiger. Det ökande markpriset leder till högre taxeringsvärden vilket i sin tur gör att kommunen höjer tomträttsavgälderna. Det drabbar inte de boende i det nybyggda huset men alla runtomkring vars hus står på kommunal mark.

Kommunen är vinnare som både kan sälja mark dyrt och samtidigt öka intäkterna från tomträttsavgälderna. Förlorarna är de som bor i hus på kommunal mark och som blir påtvingade kraftigt ökade kostnader utan att kunna påverka situationen det minsta.

Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kraftigt-hojda-markavgifter-satter-press-foreningens-ekonomi
2) https://boende.stockholm/regler-tillstand/tomtratt-och-arrende/
3) https://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/artiklar/stigande-markhyror-slar-hart-mot-storstadsforeningar
4) https://foretagsservice.stockholm/branscher/byggforetag/markanvisningar/aktuella-tavlingar/

Fotografier på Gamla Stockholm

Det här inlägget innehåller reklam för by Yesterday och annonslänkar till deras webbplats med försäljning. Texten i inlägget är dock bloggens egen.

Bland människor som är intresserade av stadsbyggnadsfrågor finns ofta ett intresse för hur staden såg ut tidigare. Det gäller inte minst i Stockholm där det finns mängder med böcker på temat men också tex grupper på Facebook där kända och okända bilder delas och kommenteras. Tv-serien Stockholmspärlor som visade gamla journalfilmer från Stockholm har i sig blivit en klassiker. Visst handlar det om nostalgi men också om ett genuint historiskt intresse. Den som känner till hur det var förut har lättare att bedöma nutid och framtid.

Jag delar naturligtvis det här intresset och letar ofta efter gamla bilder på Stockholm. Här på bloggen publicerades tidigare bilder jag hittat i gamla fotoalbum. Det var fotografier som inte hade publicerats någonstans tidigare. Det är ofta så, många gamla foton ligger gömda och bortglömda i fotoalbum och arkiv.

Det är också vanligt att människor sätter upp gamla bilder på sin hemstad på väggarna. Just det har by Yesterday specialiserat sig på. Hos dem kan man köpa posters med historiska motiv från gamla Stockholm och övriga Sverige. De har mängder med bilder på sin webbplats som går att beställa som posters i olika storlek, med eller utan ram. Här finns bilder som visar gamla miljöer samt bilder som ser ut att vara hämtade ur nyhetsreportage, porträtt och rena vardagsbilder. Just de senare visar sin samtid på ett väldigt okonstlat sätt.


Spånga församlingshus - Viktig mötesplats hotas av rivning

När Svenska kyrkan tappar medlemmar minskar också intäkterna. Församlingarna ser då över möjligheterna att spara pengar. I Spånga har församlingen börjat göra sig av med lokaler och byggnader. Men sparivern påverkar inte bara kyrkan och dess medlemmar utan även lokalsamhället i stort när viktiga mötesplatser riskerar att försvinna.

Svenska kyrkan förlorar medlemmar för varje år som går. Det gäller också Spånga-Kista församling som, trots att antalet medlemmar ökade med ca 70 personer under 2020, räknar med att tappa 5000 medlemmar under en tioårsperiod. Det minskande antalet medlemmar gör att intäkterna blir mindre och för att spara pengar gör sig församlingen av med en del av sina byggnader. Sommaren 2020 såldes Akalla kyrka.


Spånga församlingshus, Oktober 2021

Nästa byggnad församlingen vill göra sig av med är församlingshuset i Spånga centrum. En utredning gjordes som kom fram till att det ekonomiskt bästa alternativet var att riva byggnaden och bygga bostäder istället. Ett nytt församlingshus ska istället byggas vid Spånga kyrka i Tensta. Under 2019 satsades 3 miljoner kr på att utreda och projektera den nybyggnationen. En renovering av församlingshuset beräknas kosta ca 20 miljoner kr under en tioårsperiod. Det anses vara för mycket och under sommaren 2020 lämnades en ansökan in om att få riva byggnaden. Men församlingens tanke är inte att lämna den centrala platsen i Spånga utan ska hyra in sig i mindre lokaler i det nya huset. Planerna har väckt starka protester bland Spångaborna.


En banderoll med protest mot rivningen har satts upp på ett bostadshus mittemot församlingshuset.

Församlingshuset i Spånga byggdes 1959 och är ritat av arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius. De är kända för sina många byggnader i Stockholm och de ligger bakom både Vällingby Centrum och Farsta Centrum samt flera bostadshus som tex de s.k. stjärnhusen och terrasshusen i Gröndal. Spånga församlingshus är en låg tegelbyggnad med snedställt tak. Trots den moderna stilen ger entrén med sin långa stentrappa och de intilliggande höga glaspartierna byggnaden ett visst sakralt intryck. Byggnaden är i två plan, en bottenvåning och ett suterrängplan, på ca 750 kvm vardera.

Det här är den enda större byggnaden med lokaler i Spånga centrum anpassade för föreningsverksamhet och publika aktiviteter. Det är inte bara kyrkans verksamhet med konfirmationsundervisning, körsång och öppen förskola m.m. som använder lokalerna. Även andra föreningar hyr in sig i lokalerna och har verksamhet där. Där finns flera stora salar som passar till större sammankomster som tex julavslutningar och föreningsstämmor. Det finns också mindre lokaler som passar till ungdomsverksamhet, utställningar eller julmarknader. Det här är just den typ av mötesplats som politiker i sin retorik ofta säger sig vilja ha. (Men i praktiken menar de oftast caféer med uteservering.) Församlingshuset och de verksamheter som finns där bidrar till ett levande och aktivt centrum. Om stadens politiker säger ja till rivningen förlorar Spånga inte bara en klassisk och för Spångaborna välkänd byggnad utan också möjligheten för flera föreningar att verka och bedriva sin verksamhet.

Steningeparken - Ytterligare en park ska bebyggas

När Stockholms befolkning växer ökar också behovet av parker och grönområden. Men istället bebyggs alltfler av dem. Till raden av Stockholms parker som ska bebyggas kan nu Steningeparken i Årsta läggas. När 1500 bostäder ska byggas i området offras den för att få plats med en ny skola.

Till raden av Stockholms parker som ska bebyggas kan nu Steningeparken läggas. Den ligger i Årsta på gränsen mot Johanneshov. Där planeras nu för en skola från förskoleklass upp till årskurs 9 och en fullstor Idrottshall. Detaljplanen var på samråd vintern / våren 2021 och är en del av Årstastråket etapp 3 som omfattar ett flertal detaljplaner med ca 1 500 bostäder, flera förskolor, en handelsplats, kontoror och den här skolan och idrottshallen.


Illustration över hela Årstastråket etapp 3. Den planerade skolan och idrottshallen är markerad med röd ring. (Bloggens markering) Bild: Tengbom / Stadsbyggnadskontoret

Steningeparken utgör tillsammans med Grynkvarnsparken på andra sidan Johanneshovsvägen ett större parklandskap som skapades i samband med att vägen byggdes. De är planerade som en helhet och utgör ett rekreationsområde enligt den s.k. Stockholmsstilen där natur- och kulturlandskap integrerades med parkfunktioner som tex plaskdamm, lekplatser och sittplatser. Parkerna är en del av den gröna ring runt bostadsområdena som anlades som rekreationsområde och är tidstypiska för bostadsområden från 1900-talets mitt.


Fågelperspektiv mot norr. Steningeparken med Skagersvägen i väst, Bolidenplan i söder och Johanneshovsvägen i öst. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Steningeparken består av fullvuxna träd på klippta gräsytor blandat med berghällar. Här finns ytor för lek, picknick och bollspel. Även en hundrastplats, sittplatser och en lekplats finns i parken. Flera stråk genom parken används för promenader och cykling. Bland träden finns främst skogslönn, tall, ask och alm. De två sistnämnda är rödlistade. Cirka 60 av de 100 träd som finns inom planområdet kommer att tas ner till följd av bebyggelsen och de relativt omfattande schaktningsarbeten den kräver. Lekplatsen kommer att vara kvar men ligga i direkt anslutning till den planerade skolgården vilket kommer ge den ett mer inträngt och utsatt läge.


Steningeparken mot Skagersvägen, September 2021


Vänster: Steningeparken med Johanneshovsvägen i bakgrunden.
Höger: Steningeparkens lekplats, i bakgrunden syns området som ska bli skolgård.

Detaljplaneförslaget framhåller att skolgården ska vara grön och tillgänglig för allmänheten utanför skoltid men det förändrar inte det faktum att den största delen av parken bebyggs och att skolgården inte kommer att vara tillgänglig dagtid. Hela ytan är idag ett öppet parkområde tillgängligt för alla. Det som blir kvar av parken, inklusive lekparken, kommer i praktiken att fungera som en del av skolgården.


Illustration med föreslagen bebyggelse inom planområdet (området med starkare färger). Planerade byggnader markerade med svart. En byggnadsdel utmed Skagersvägen är markerad med vit färg. Bild: Tengbom / Stadsbyggnadskontoret

Illustration över planerad bebyggelse. Skolbyggnaden till vänster och idrottshallen till höger. Bild: Arkitema / Stadsbyggnadskontoret

Även andra områden utanför planområdet kommer att påverkas av den nya skolan. Detaljplaneförslaget anger att trafikmiljön utanför skolan ska vara så säker som möjligt. Därför ska de barn som kommer med bil lämnas 200-300 meter bort. Korsningen Skagersvägen / Sköntorpsvägen anges som lämplig plats. Problemet är att den platsen ligger närmare än 200 meter från en annan skola på Sköntorpsvägen. Förslaget med avlämningsplatsen verkar mest vara en lekmannamässig nödlösning.

Tidigare sågs parker som rekreationsyta och en plats för välbefinnande. Numera ses de som ytor möjliga att exploatera för ny bebyggelse. Med en så hög exploatering som Årstastråket etapp 3 utgör blir det ännu viktigare att behålla områdets parker. Det hade varit bättre att dra ner på exploateringen och minska antalet bostäder något så att en skola och idrottshall fick plats på redan hårdgjorda ytor. Nu offras istället en park och med alla nya boende, förskolor och skola i området kommer trycket och slitaget på kvarvarande Grynkvarnsparken att bli enormt. Bra städer bygger parker. I Stockholm bygger man i parker.

Om

Min profilbild

Om du vill komma i kontakt med mig är du välkommen att skicka e-post till bevara.stockholm(a)outlook.com

RSS 2.0