Bevara Stockholm

Projektet Centralstaden är ett av Stockholms mer omfattande stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt. Det innebär utökad spårkapacitet men också en överdäckning av spårområdet och många nya byggnader som får stor påverkan på Stockholms stadsbild. Med tanke på projektets omfattning har det fått väldigt lite uppmärksamhet.

Ett av Stockholms mer omfattade stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt pågår utan att få någon större uppmärksamhet. Det handlar om den s.k. Centralstaden vid Stockholms Central. Projektet innebär att spårområdet byggs ut och plattformarna förlängs vilket ska ge en betydligt större kapacitet än idag. Redan 2030 beräknas det annars vara fullt på Stockholms C i rusningstid. (1) Spårområdet vid centralstationen ska också däckas över och bebyggas med kontor och bostäder. Förutom nyheten i januari 2022 om att ett arkitektförslag valts ut är det relativt tyst om projektet. Ett projekt som undgår uppmärksamhet slipper också kritik.

Vi börjar med namnet på projektet. Det följer samma mönster som på många andra stora stadsbyggnadsprojekt de senaste decennierna, att få in "staden" i namnet. Det började med Hammarby sjöstad och fortsatte med Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden när innerstadsbebyggelse marknadsfördes som den absolut bästa boendeformen. Men namnformen överanvänds och många större projekt får staden-namn trots att det bara handlar om nya kvarter i befintliga stadsdelar, tex Bromstensstaden och Solvallastaden.

Att låta namnet följa med till det här projektet tyder på fantasilöshet och hybris. Är det inte tillräckligt mycket "stad" mitt inne i Stockholm City i stadsdelen Norrmalm utan ge projektet namnet Centralstaden?


Centralstationen och spårområdet som det ser ut idag. Bild: Google Maps

Projektet började 2017 i ett samarbete mellan fastighetsbolaget Jernhusen, Trafikverket och Stockholms Stad. Under 2021 ledde Jernhusen i samverkan med Stockholms stad och Trafikverket ett parallellt arkitektuppdrag för utvecklingen av centralstationsområdet. (2) Fyra olika grupper av arkitekter fick uppdrag att utforma förslag. Av de fyra förslagen valdes ett ut som presenterades i januari 2022. Förslaget innebär bebyggelse i sex kvarter, en avsmalnat Klarabergsviadukt där ett nytt torg planeras vid World Trade Center samt en park i planområdets södra del. Förslaget innebär också rivning av det gulklassade (3) C-huset från 1950-talet som ligger parallellt med Centralstationens baksida och entrébyggnaden från 1980-talet vid Klarabergsviadukten.


De sex föreslagna kvarteren i vit färg. Bild: centralsraden.se (Bilden är beskuren)


C-husets norrgavel och entrébyggnaden vid Klarabergsviadukten, Februari 2023

Projektet förväntas ge 10 000 nya arbetsplatser i kvarteren och 50 000 nya jobb i regionen. (1) I sin reklamtext skriver Jernhusen på Centralstaden.se att "genom att bygga nya kvarter med kontor och bostäder ovanpå spåren, kan Stockholm attrahera företag, arbetskraft och boende från hela regionen, landet och världen". Det här är alltså ett projekt som ska ge återverkningar i hela världen. Hybris var ordet.

Att öka kapaciteten på Stockholms Central är en sak men det går att ifrågasätta det rimliga i att bygga ännu fler kontor i Stockholm City. Ett övergripande mål i översiktsplanen är annars att "minska dagens regionala obalans med en stor koncentration av arbetsplatser i innerstaden och norrort".

Det finns också planer i andra projekt på att flytta roslagsbanans slutstation vid Östra Station till Stockholms Central. Det skulle innebära ytterligare trängsel bland spåren när ännu mer trafik ska pressas in vid centralen. Övrig planering går annars ut på att avlasta kollektivtrafiken vid Stockholms Central, med tex en ny tunnelbanesträckning mellan Fridhemsplan och Älvsjö så att människor kan resa mellan norra och södra Stockholm utan att passera centralen.

Fördelen med att bygga här och inte någon annanstans är att det inte offras några grönområden eller parker. Men eftersom Stockholms stadsbyggnad inte handlar om antingen eller, här eller där, så kommer grönområden och parker att offras ändå, oavsett om det här projektet genomförs eller inte.

Den största nackdelen med projektet är att det blir dyrt med en överdäckning med allt det för med sig. Många projekt i Stockholm byggs på olämpliga platser, på dålig mark, nära tågspår eller som i det här fallet på tågspår. Det gör byggprocessen komplicerad och därmed dyr. För att få lönsamhet i ett sånt projekt måste det byggas tätt och högt vilket gör att bebyggelsen i första hand fokuserar på exploatering och inte på att skapa trevliga miljöer som också tar hänsyn till omgivningen. Det utvalda förslaget säger sig visserligen ta hänsyn till omgivningen både genom sin skala och struktur men det finns en ekonomisk verklighet att förhålla sig till när det genomförs i praktiken. Räkna därför med högre byggnader när förslaget bearbetats. Det här kommer få en mycket stor påverkan på Stockholms stadsbild.

Säkerhetsaspekten är en annan viktig fråga. Att bygga över spåren gör en räddningsinsats vid en olycka betydligt mer komplicerad. Självklart är det här något som kommer att beaktas i arbetet med projektet men det höjer kostnaderna enormt vilket åter för oss till frågan om vilken exploatering som krävs för att få lönsamhet i projektet.

Oavsett säkerhetsaspekten är det olyckligt att bygga ihop viktig infrastruktur med kommersiella och privata byggnader på det här sättet. Underhåll och löpande reparationer av både spår och byggnader blir betydligt mer komplicerade, och därmed dyrare, när de sitter ihop. (4)


Den norra delen av spårområdet sett från Klarabergsviadukten, Februari 2023


Den södra delen av spårområdet sett från Centralbron. Entrébyggnaden i fonden och det långsträckta C-huset till höger, Februari 2023

Spårområdet har funnits där sedan tågtrafiken kom på 1860-talet men beskrivs nu som ett sår i stadsbilden. Det är bara ett sätt att klä området i en negativ klang för att motivera exploatering. Det är väldigt vanligt att områden som står inför stora förändringar beskrivs i negativa ordalag. Det är ett sätt att plantera uppfattningar hos människor och få dem mer positivt inställa till det som planeras.

Projektet Centralstaden fortsätter genom att det utvalda arkitektförslaget bearbetas och resultatet är planerat att komma ut på samråd under andra kvartalet 2024. Men projektet har då hållit på så länge att det kommer vara svårt för allmänhet och organisationer att påverka det. Samrådet skulle egentligen ha genomförts under 2023 men har skjutits fram. Detaljplanen förväntas bli antagen någon gång 2025 eller 2026 och en möjlig byggstart kan bli 2027.

Det finns också uppgifter om att överdäckningen inte kommer att hålla sig mellan Klara Mälarstrand och Kungsbron utan fortsätta ända bort mot Karlbergs slott. Det skulle innebära att hela Vasastan byggs för och Stockholms stadsbild förändras i grunden.

Källor:
1) https://www.centralstaden.se
2) https://www.jernhusen.se/stationsnara-stadsutveckling/vara-stadsutvecklingsprojekt/stockholm
3) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
4) Alexis Pontvik, Stenstadens särprägel/Stenstadens förstörelse, Pontvik Publishing

Inte en tunnelbanetunnel men en arbetstunnel som används för att bygga en tunnelbanetunnel, Januari 2023

Dagens bild här på bloggen brukar visa något aktuellt som beskriver vår tid. Den här gången blir det en bild som beskriver vår samtid men samtidigt påverkar vår framtid. Utbyggnaden av tunnelbanan. Den pågår för fullt även om många inte märker det. Blå linjens förlängning till Nacka märks vid Gullmarsplan med omnejd, och inte minst i Nacka där boende berättat att husen vibrerar när tunneln ska fram under dem. Linjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan är fortfarande på planeringsstadiet. Ämnet med tunnelbanans utbyggnad har tagits upp tidigare här på bloggen och det finns säkert anledning att återkomma till det framöver och beskriva det mer detaljerat.

Det finns inget att invända mot utbyggs kollektivtrafik i sig, däremot finns det skäl att kritisera vissa delar av hur och var det genomförs. Jag ifrågasätter fortfarande det nödvändiga i att flytta tunnelbanan från stationerna Globen och Enskede gård till Slakthusområdet. Så långt är det inte från Slakthusområdet till befintliga tunnelbanestationer. Den stora kostnad det innebär hade kunnat sparas in. Ett av argumentet för en flytt av tunnelbanan är att tvärbanan ändå går vid Globen. Men samtidigt ska Årstaberg få tunnelbana trots att det redan finns både tvärbana och pendeltåg där. Det beror på att det ligger på vägen mot Östberga som ska få tunnelbana eftersom det anses vara isolerat utan spårbunden trafik. Däremot har aldrig Liseberg och Örby slott precis bredvid Östberga beskrivits som isolerade trots att de inte heller har spårbunden kollektivtrafik. Men områden dominerade av småhusbebyggelse kanske aldrig kan anses vara isolerade.

När tunnelbanan ska fram på östra Södermalm offras Stigbergsparken för en ny tunnelbanenedgång. Det märkliga med den placeringen är inte bara att en park offras utan också att parken var tänkt att användas av Ersta sjukhus när de byggde bort sin egen sjukhuspark. Det har tidigare tagits upp här på bloggen hur de planerna krockar med varandra.

Det blir alltmer vanligt att villor rivs för att ge plats åt flerbostadshus. För byggbolagen innebär det ekonomisk vinning och politiker ser oftast enbart till antalet bostäder. Men det finns nackdelar med utvecklingen.

Vid Enskedevägen nära Sockenplan finns tre trävillor från 1930-talet som hotas av rivning. Det finns tidiga planer på att ersätta dem med ett flerbostadshus i fyra våningar med 30-40 lägenheter. Villorna är en del av Gamla Enskede som är Stockholms första trädgårdsstad. (1) En av de aktuella villorna är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum medan de två andra är gulklassade. (2) Idag används villorna av socialtjänsten till olika boendelösningar. (1)


De tre aktuella villorna vid Enskedevägen. Bild: Google Maps

Är det värt att riva villor för att få in fler bostäder? Är fler alltid bättre? Nej, villorna är en del av de villakvarter som finns i området. Att riva villor och bygga flerbostadshus är något som främst byggbolag ägnar sig åt för ekonomisk vinnings skull. Det innebär inte bara att antalet villor minskar för de som vill ha den typen av boende, det är också ett resursslöseri att riva fullt fungerande byggnader. Villaträdgårdar är också viktiga för den biologiska mångfalden på ett helt annat sätt än parker och offentliga planteringar. Här finns ofta andra typer av växter som bärbuskar och fruktträd vilket är viktigt för pollinerande insekter. Det pågår och planeras dessutom för många olika byggprojekt med flerbostadshus i närområdet. Bättre då att sälja villorna som privatbostäder om socialtjänsten inte längre har behov av dem.

I december fattade exploateringsnämnden beslut om att gå vidare med projektet. Partierna M, L och KD reserverade sig mot beslutet och hänvisade bland annat till den redan pågående intensiva förtätningen av området. (3) Det är bara att hoppas att deras kritik är ärligt menad. Som vi lärt oss tidigare handlar ofta oppositionens kritik mer om politisk teater än om reella åsikter. Vi ett maktskifte ändrar sig politikerna. Till slut röstar de ändå oftast som tjänstemännen från Stadsbyggnadskontoret föreslår.

Källor:
1) Mitt i Söderord , nr 49 2022
2) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
3) Mitt i Söderord , nr 50 2022

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades lämnades flera dela av Årstaskogen utanför för att möjliggöra exploatering. Sedan dess har reservatets gränser utökats men fortfarande lämnas viktiga delar utanför. Ett av dem är ädellövskogen nära Årsta gård som nu hotas. Inte ens de politiska partier som säger sig värna miljön invänder mot förslaget.

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades 2018 lämnades viktiga delar utanför reservatets gränser, vilket mötte stark kritik. Anledningen var att det fanns omfattande byggplaner för områdena. Centern gick 2018 till val på att inte bygga i Årstaskogen och fick stora framgångar i området. I maj 2022 utökades också reservatets gränser (1) men fortfarande lämnades delar av skogen utanför. En av dessa delar var ädellövskogen vid Ottsjövägen, nära Årsta gård, där det nu finns konkreta byggplaner. Ädellövskogen beskrivs som ett viktigt rekreationsområde och en del av ett historiskt kulturlandskap. (2) Inom området finns också en kulturhistorisk lämning. (3) Planområdet är också en del av ett större område med höga naturvärden. Här planeras nu för tre eller fyra flerbostadshus med totalt ca 90 hyresrätter. Exploateringsnämnden fattade beslut i december 2020 om markanvisning till fastighetsbolaget Wallenstam. Ungefär 100 meter söder om planområdet planeras för seniorbostäder och ett nytt vård- och omsorgsboende vilket kommer innebära ytterligare förtätning i området.


Vy över planområdet och den närmsta omgivningen. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande i en startpromemoria från april 2021 föreslår att politikerna i stadsbyggnadsnämnden ska besluta om att planarbetet ska påbörjas. (3)

Tjänsteutlåtandet svävar på målet ifall planområdet ligger i eller vid Årstaskogen. På ett ställe står att "området ligger i utkanten av Årstaskogen" samtidigt som det på andra stället står att "området ligger i direkt anslutning till Årstaskogen". Det här är anmärkningsvärt luddiga formuleringar. Planområdet är utan tvekan en del av skogen, även om det ligger i kanten av den och nära bebyggelse.


Planområdet i Årstaskogen, November 2022


Planområdet sett från Ottsjövägen, November 2022

Tjänsteutlåtandet säger vidare att "Tillgängligheten till Årstaskogen behöver förbättras med tydliga parkentréer". Här måste man ställa sig frågan hur tillgängligheten till skogen förbättras av att det byggs nya hus i den och varför det behövs en "parkentré" till en skog. Tjänsteutlåtandet ger inget svar på det. Skogen står där den står. Det är bara att kliva in i den, gångvägar finns redan. Hela resonemanget är fullständigt obegripligt och bara en massa snömos för att motivera en exploatering.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att projektet inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning behöver göras. Men det konstateras samtidigt i utlåtandet att miljöförvaltningen anser att projektet "kan antas medföra betydande miljöpåverkan med avseende på ekologiska spridningsfunktioner och negativ påverkan på gröna funktioner i strukturen".

I maj 2021 beslutade stadsbyggnadsnämnden enligt förslaget i startpromemorian och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda planarbetet. (4) Då var det den blå-gröna majoriteten som styrde i Stockholm. Varken Centern, som tidigare försvarat Årstaskogen, eller Miljöpartiet, som säger sig värna miljön, hade något att invända. Istället uttalade de sig tillsammans med den övriga majoriteten att det var lämpligt att gå vidare med planerna och att det för att spara naturmark skulle utredas om det är möjligt att placera den nya bebyggelsen nära befintliga hus. Att spara naturmark genom att låta bli att bygga på platsen nämner de inte, istället innebär det att de som redan bor där blir inträngda av nya hus samtidigt som en del av skogen bebyggs.

Källor:
1) https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/vad-hander-med-arstaskogen/
2) https://räddaädellövskogen.se
3) Tjänsteutlåtande start-PM (Dnr 2021-03220)
4) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2021-05-26 § 31

När riksdagsförvaltningen vill utöka sina lokaler måste Medeltidsmuseet under Norrbro flytta. I museet finns fasta fornlämningar av bl.a. Stockholms gamla stadsmur. Det är just därför museet ligger på platsen. När museet byggdes skedde det på bekostnad av riksdagens garage men nu tar riksdagsförvaltningen till slut ändå över platsen.

När riksdagen skulle bygga ett garage i slutet at 1970-talet föll valet av plats på Helgeandsholmen precis framför riksdagshuset. Arkeologiska utkrävningar visade emellertid att det fanns fornlämningar där, bla delar av den gamla stadsmuren från 1530-talet, en medeltida kyrkogård och en hemlig gång som gick från Slottet till hovstallet på Helgeandsholmen. Garaget blev mycket mindre än planerat och istället skapades ett museum kring de tre fasta fornlämningarna som blev en del av museets utställningar. Medeltidsmuseet öppnade 1986. (1)


Entrén till Medeltidsmuseet. Bild: Google Maps

För ca ett år sedan kom nyheten att Medeltidsmuseet måste flytta. Sedan dess har det varit tyst men museet bekräftar i ett mailsvar till bloggen att ambitionen är att det ska flytta men att ingen tidsplan är satt. Riksdagsförvaltningen som äger det mesta av lokalerna ska ta över dem. Museet ska istället flytta till Börshuset vid Stortorget i Gamla stan där Nobel Prize Museum finns idag. Det museet ska i den här flyttkarusellen flytta till det planerade nobelcentret som först skulle ligga på Blasieholmen men som efter protester (och förlorade kärnväljare för Moderaterna) nu planeras att byggas i närheten av Slussen efter att Stockholms Stad delat ut byggrätter för att lösa den flytten.

Vad riksdagsförvaltningen ska ha lokalerna till är något oklart mer än att de behöver dem "för sin verksamhet" (2). Det ska också bli ett besökscentrum där den medeltida stadsmuren ska vara tillgänglig för allmänheten. Något den faktiskt redan är så inget nytt under solen där.

I ett läge där andra företag och organisationer efter Corona-pandemin väljer att låta sina anställda arbeta hemma delar av tiden och samtidigt minskar storleken på sina lokaler väljer alltså riksdagsförvaltningen att öka sina ytor. Dessutom på bekostnad av ett välbesökt museum som ligger där det gör just därför att den gamla stadsmuren och andra fornlämningar finns där.

Källor:
1 ) https://medeltidsmuseet.stockholm.se/om-oss/medeltidsmuseets-historia/
2 ) https://medeltidsmuseet.stockholm.se/om-oss/medeltidsmuseet-flyttar/

Det känns tråkigt att återigen behöva använda rubriken "Rivning pågår" men det är vad som sker nu. Den här gången är det Snäckan 8, även kallad KPMG-huset efter en tidigare hyresgäst, vid Tegelbacken som rivs. Byggnaden är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum. Diskussionerna om att riva och bygga nytt har pågått länge. Redan 2013 skrevs här på bloggen ett inlägg i ämnet. Skönhetsrådet avstyrkte detaljplaneförslaget (1) och när beslutet fattats överklagades det av Samfundet S:t Erik. (2) Men domstolen godkände inte överklagan och nu rivs alltså byggnaden.


KPMG-huset dolt bakom byggställningar, Augusti 2022

Det är byggbolaget Skanska som ska bygga ett nytt kontor på platsen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) köper genom sitt dotterbolag Slussgården byggnaden för 2,7 miljarder kr. (3) SKR ska sedan hyra in sig i lokalerna. SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar och dessa betalar medlemsavgift till organisationen. (4, 5) Det är i slutändan alltså skattepengar som bekostar det stora nybygget. Den höga prislappen är också något SKR fått kritik för (6)


KPMG-huset, Arkivbild Juli 2013

KPMG-huset som nu rivs ligger bredvid Hotell Sheraton och byggdes under de första åren på 1970-talet. Arkitekt var Erik Thelaus arkitektkontor. Det är ett av de hus som byggdes under Norrmalmsregleringen och få anser att det är en vacker byggnad. Många av husen från 1960- och 1970-talen har kritiserats för sin storskalighet och sina monotona fasader. Men även om husen i City från den tiden rivs kommer inte de gamla husen i Klara-kvarteren tillbaka. Istället upprepar och förstärker de nya husen ofta Norrmalmsregleringen misstag. Så också i det här fallet. Byggnaden blir både högre och bredare än den tidigare och fasaden blir lika storskalig och monoton men med större fönster och mer glas. Glas ger ofta ett mörkt intryck dagtid.


Illustration över den framtida kontorsbyggnaden. Bild: Stockholms Stad

Delar av fasaden ska återanvändas och annat material ska återvinnas vilket framhålls som ett miljömässigt argument för bygget. (3) Men det kan aldrig uppväga de enorma mängder avfall en rivning och nybyggnation av den här storleken innebär. Greenwashing kallas det när man framhåller små miljömässiga fördelar som inte på långa vägar uppväger nackdelarna.

Källor:
1) Samrådsredogörelse Detaljplan för Snäckan 8 i stadsdelen Norrmalm, Dp 2012-16699
2) https://www.fastighetsnytt.se/fastighetsmarknad/kontor/gront-ljus-for-skanskas-rivning-i-city-ser-fram-emot-att-ga-vidare-med-projektet/
3) https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/klart-skanska-saljer-snackan-8-for-27-miljarder-kronor/
4) https://skr.se/skr/omskr.409.html
5) https://skr.se/skr/omskr/inriktningochverksamhet/forbundsavgift.496.html
6) https://www.expressen.se/ledare/ar-lyxkontor-viktigare-an-aldreboenden-skr/

Det är inte längre ovanligt att Sverige och övriga Europa drabbas av extrema värmeböljor på somrarna. Det är något vi måste vänja oss vid. Sommaren 2018 med sin värme, torka och skogsbränder har många i färskt minne.

Men varje sommar är nyhetsrapporteringen lika förvånad över det som sker och mängder med artiklar och nyhetsinslag rapporterar att nu är klimatförändringarna här på allvar. De har varit här länge.

Varje år kommer det också artiklar och politiska utspel om att städer måste anpassas till ett varmare klimat för att det ska gå att bo i dem. Exempel ges på hus med växter på både tak och väggar. Men ingen nämner att det också handlar om att ta hand om den grönska som redan finns. Därför är det ett stort misstag att exploatera parker och stadsnära natur med ny bebyggelse. Även små gröna ytor mellan befintliga hus har betydelse för att minska temperaturen varma dagar. Det här har tagits upp flera gånger här på bloggen, bla i inlägget "Förtätningens pris". Inlägget är nästan 10 år gammalt men mer aktuellt än någonsin.

När hösten kommer och det är svalare ute glöms frågan bort igen och allting återgår till det vanliga. Journalister fortsätter att hämta sin nyhetsinspiration från Twitter och olika pressreleaser samtidigt som politiker fortsätter att lova bort grönområden till olika byggbolag. Minnet är kort och ingen har lärt sig någonting.

Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar och framhålls ofta som ett ideal. Men den saknar större grönområden. Det enda större naturområdet är den del av Hammarbyskogen som går längs stadsdelens utkant. Det ska enligt planerna bebyggas vilket gör att dess positiva effekter på klimat och miljö försvinner.

Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar som började byggas kring millennieskiftet. Den framhålls ofta som ett ideal när det gäller stadsbyggnad och miljötänk men saknar egentligen natur och grönområden. Det skulle emellertid vara orättvist att säga att stadsdelen helt saknar grönska. Längs gatorna finns alléer med träd, på gårdarna finns planteringar och buskar och det finns två parker av någorlunda storlek. Parkerna är trevliga och i Sickla Park finns en hel del träd medan Lumaparken egentligen mest är en gräsbelagd yta med en konstgjord bäck. Naturen saknas. Vattnet i Hammarby sjö och kanalen kan inte räknas i det här sammanhanget, att gå längs kajen, sitta på en balkong eller en brygga och titta ut över vattnet är inte samma sak som att vara i naturen.


Hammarby Sjöstad med Hammarbyskogens norrsluttning till höger. Arkivbild från Mars 2022

Den enda ordentliga natur värd namnet är Hammarbyskogens norrsluttning som går längs kanten på Hammarby Sjöstad längs Hammarbyvägen. Men den ska nu byggas bort. Hammarbyvägen ska sänkas och bli ett "urbant stråk". Längs vägen ska det byggas kontor, hotell och en del bostäder. Hushöjderna kommer att variera mellan 5 och 16 våningar. För att få plats med alla nya hus kommer också en del rivningar av befintliga byggande att ske, tex Trikåfabriken 4 från 1991.


3D-rendering med den föreslagna bebyggelsen i vitt, Bild: Stadsbyggnadskontoret


Hammarbyvägen österut, Juni 2022


Samma plats som bilden ovan i en förföriskt visionsbild.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Sweco Architects


Visionsbild med föreslagen bebyggelse längs Hammarbyvägen i en vy österut.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX

Grönområdet som byggs bort kanske inte är ett av Stockholms mest besökta rekreationsområden men med tanke på bristen på natur i Hammarby sjöstad fyller det ändå en viktig funktion. Grönska sänker temperaturen heta sommardagar, binder partiklar i luften och minskar risken för översvämningar vid kraftiga skyfall.


Hammarbyvägen västerut. Trikåfabriken 4 är byggnaden närmast i bild, Juni 2022

Hammarbyvägen är kraftigt trafikerad och är inget annat än en trafikled, men trafiken kommer inte att minska med ny bebyggelse. Skillnaden blir att det är hus längs båda sidor av gatan och ingen grönska. Människor kommer bara att röra sig här om de har ett ärende till något av husen, i annat fall kommer de även fortsättningsvis att röra sig längs vattnet. Nackdelarna för hela stadsdelen riskerar också att bli påtagliga när grönområdets dämpande effekter försvinner då den natur som blir kvar skärmas av från vägen och den övriga stadsdelen.

En gata i Årsta håller på att asfalteras i omgångar. Vägen och trottoaren stängs av, den gamla asfalten tas bort och ny läggs dit. Det finns inget att säga om det, att underhålla slitna vägar är sånt som måste göras. Men skyltningen blev lite komisk när gående på båda sidorna av trottoaren hänvisades till den andra sidan.




(Klicka på bilderna för större format.)

Ett liknande problem fanns tidigare i Hammarby Sjöstad vid Hammarby Kaj och trappan till och från Skansbron. Flera trappor och hus har reparerats under våren på grund av rasrisk. Hörsägen gör gällande att det beror på vibrationer från den nya bussterminalen som ligger granne. Nu behövde iallafall trappan upp till Skansbron stängas av för reparation och skyltar hänvisade gående till hissen i närheten. Problemet var bara att hissen också var trasig. En lapp på hissdörren nere på kajen meddelade att den var avstängd i väntan på reservdelar. Men uppe på bron fanns inget meddelande på hissen. Där gick människor från den avstängda trappan för att ta hissen och stod sen och undrade varför den aldrig kom. Dålig tidpunkt för en hiss att behöva repareras. Ännu sämre tidpunkt för den som satte upp skyltarna vid trappan.

Trappan är i skrivande stund inte färdigreparerad men har öppnat för gående. Hissen väntar fortfarande på reservdelar men lappen på hissen har bytts ut och talar nu om att behovet av reparation beror på vandalisering. Det förklarar varför en relativt ny hiss att behöver repareras.

Raden av parker i Stockholm som bebyggs börjar bli lång. Nu har turen kommit till Eriksdalslunden på Södermalm där staden vill låta Blomsterfonden bygga vård-, omsorg- och seniorbostäder.

Planerna som presenterades i Stadbyggnadskontorets startpromemoria innebar att Blomsterfonen skulle få bygga två hus i Eriksdalslunden på Södermalm, i den del av parken som kallas Tullhagen. Ett hus med sex våningar planerades i Tullhagens nordvästra del mot Ringvägen och skulle innehålla 55 vård- och omsorgsbostäder. I den sydvästra delen som vetter mot Gräsgatan föreslogs 45 seniorbostäder i ytterligare ett hus med tre till fyra våningar.


Eriksdalslunden och den del som kallas Tullhagen med de planerade husens ungefärliga placering markerad. Skanstull syns till höger i bild, Ringvägen i bildens överkant och Eriksdalsbadet i underkant. Bild: Stadsbyggnadskontoret

När stadsbyggnadsnämnden i december 2021 fattade beslut om att inleda planarbetet strök de området närmast Ringvägen ur planerna och planarbetet omfattar nu området vi Gräsgatan. Alltid något men det är fortfarande en park de planerar att bygga i och ytterligare en park som naggas i kanten.

Visst behövs det vård-, omsorg- och seniorbostäder men när nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden eller jättebygget i Kv. Persikan på Södermalm planlades kunde gott några dyra bostadsrätter strukits ur planerna och Blomsterfonen fått markanvisning där istället. Det hade gett lite lägre vinst för byggbolag och exploatörer men en bättre stad för alla där grönska får finns kvar eftersom den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir alltmer ovanliga. Att så inte skedde är inget annat än riktigt dålig planering från stadens sida.

Att allt fler ytor blir hårdgjorda minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500–700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften. Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner. Grönska har alltså en stor betydelse för stadens befolkning även om man inte befinner sig mitt i den.


Eriksdalslunden i April 2022 och platsen där stadsbyggnadskontoret föreslog att ett av husen skulle byggas men där stadsbyggnadsnämnden sade nej.

Stockholms stad måste ha ett helhetsperspektiv i sin planering på ett helt annat sätt än vad som sker idag. Det är dags att staden tar sitt ansvar och planerar in mindre ekonomiskt lönsamma verksamheter i stora projekt i stället för att bara sälja så mycket mark som möjligt till privata aktörer för att sedan offra stadens parker när annan verksamhet behöver utökas.